Annons

Enkla knepen som spar tid i plugget

Läser du också böcker om och om igen, skriver sammanfattningar och går på föreläsningar för att lyckas på tentorna?

Det gör många andra också – men det är inte det smartaste sätten.

Med några små förändringar kan du lyckas mycket bättre.

Några av de vanligaste studieteknikerna är också de minst effektiva. Men med några få justeringar kommer du kunna utnyttja tiden du använder på plugget mycket bättre.

För många studenter betyder plugga att gå på föreläsningar, läsa böcker från pärm till pärm, kanske skriva någon sammanfattning och repetera till tentorna.

– Det har forskats en hel del på utbytet av olika studietekniker, men det är tyvärr så att de som är minst effektiva används mest. Att läsa kursplanen flera gånger, markera text med överstrykningspenna och skriva egna sammanfattningar visar sig faktiskt ge minst tillbaka, säger Magnus Ingebrigtsen.

Magnus Ingebrigtsen studerar till en master i psykologi vid universitetet i norska Tromsø, och forskar på människors inställning till lärande. Han står också bakom det norska företaget ”Moderne Studieteknikk”, där han håller kurser och föredrag för att hjälpa studenter att lära sig mer effektivt.

– Det finns så klart individuella skillnader, men du kan spara tre till fyra gånger så mycket tid om du studerar på ett smartare sätt.

Om du följer dessa tre principer är du på god väg till att lära dig snabbare.

Princip 1: Läs mindre och försök att ”komma på” mer

En teknik som fungerar bra för många är något Magnus Ingebrigtsen kallar för ”komma på”-träning, där du lägger lite tid på att läsa och mer tid på att lösa uppgifter, eller minnas det du har lärt dig. Forskning på temat visar nämligen att genom att träna på att hämta fram information, gör att du enklare minns sakerna.

– Idealt sett bör du använda 30 procent av tiden till att läsa, och 70 procent till att testa dig själv eller pröva och komma på det du har lärt dig.

EXTERN LÄNK:

Så får du fart på en gammal dator – och massa andra bra datortips

Orsaken är enligt Magnus Ingebrigtsen att vi har två olika typer av ”minnesstyrkor”: Själva minnet och vägen fram till ett minne.

– Ofta är problemet att du inte kommer på svaret – även om du egentligen kan ämnet. Ofta använder man för mycket tid till att ”ta in” kunskap och för lite tid på att ”hämta ut” kunskapen.

Några enkla sätt att öva på att komma på saker är till exempel genom att förklara för någon annan hur du egentligen lär dig, eller lägga ned boken och skriva ned det viktigaste av det du läst. Det är mer krävande, men också mycket mer effektivt än att passivt lyssna eller läsa, enligt Ingebrigtsen.

Princip 2: Gör uppgifter i slumpmässig ordning

För att lösa uppgifter anser experten att det är lämpligt att blanda uppgifter från olika kapitel – särskilt när man arbetar med fakta eller ämnen som ger dig nya färdigheter, som matematik eller statistik.

– Om du löser uppdrag från kapitel 3 vet du redan att du ska använda teknikerna från kapitel 3. Men på provet vet du inte vilken typ av teknik du ska använda, så du måste lära dig att känna igen tekniken för att lösa uppgiften.

För att lyckas så bra som möjligt på tentor och prov rekommenderar därför Ingebrigtsen att träna på uppgifterna i slumpmässig ordning. Klipp ut uppgifter från alla kapitel, blanda dem och lös dem sedan slumpmässigt. Gör det gärna i grupp så att du kan diskutera vilken typ av uppgift det är innan du börjar.

Princip 3: Plugga på olika platser

Enligt Ingebrigtsen har mycket forskning gjorts kring hur miljön vi lär oss i påverkar vårt minne, så kallat kontextbaserat lärande.

– Forskning visar att miljön blandar sig in i våra minnen och de kan antingen förhindra oss eller hjälpa oss att komma ihåg det vi har lärt oss. I en studie delades en grupp in i grupp A, som repeterade sakerna två gånger i ett rum, men gjorde provet i ett annat rum. Och grupp B, som repeterade i två olika rum och tog examen i ett tredje rum. Grupp B, lyckades 40 procent bättre än grupp A bara för att de hade repeterat i två olika miljöer, förklarar Ingebrigtsen och lägger till:

– Den här lilla ansträngningen – som bara kräver att du flyttar från ett rum till ett annat – kan faktiskt lyfta dig en hel del på provet. 

Ingebrigtsen själv har tre olika favoritplatser där han studerar: på campus, på kafé och i soffan.

EXTERN LÄNK:

Massa tips: Så väljer du rätt studentdator

För att enkelt använda principerna ovan tipsar experten om att använda någon av dessa två appar:

Appen Anki

(gratis till desktop och i Google Play, 269 kronor i App Store)

Detta är en superenkel app för att skapa frågekort. Den hjälper dig att träna på det du arbetar med. Du får upp en fråga, ett tips eller ett foto och därifrån ska du försöka komma fram till svaret.

– Du skapar ditt eget kortsök med egna anteckningar, eller så kan du ladda ner andras. Själv har jag både gjort egna och hittade en hel del bra i Anki. Och jag har lärt mig allt från spanska, anatomi och fysiologi och statistik.

När du använder Anki, sparar appen hur lätt eller svårt det var för dig att komma på svaret. Var det väldigt lätt, tar det lång tid innan appen ber dig att repetera kortet, och om det var svårt kommer det tillbaka mycket snabbare, kanske bara efter tio minuter. Allt detta sköts av appen så att du slipper tänka på när du borde repetera.

– Anki kombinerar de tre principerna träning, slumpmässig ordning, och eftersom du använder mobilen kan du träna var som helst – hemma, på bussen eller någon annanstans.

Experten tipsar om att använda Anki i grupp och dela träningsytor med varandra. Det ger ytterligare incitament att skapa bra frågekort, och jobbet fördelas på flera.

OBS! Det finns flera olika varianter av programmet och liknande appar, men Ingebrigtsen pekar på den ursprungliga versionen.

Appen Memrise

(Gratis med appinköp i App Store och Google Play)

Liksom Anki, det här är en app med olika lärokort, men i Memrise hittar du bara färdiga kort. Appen fokuserar mycket på språkinlärning, men det finns också många andra ämnen som du kan fördjupa dig i, till exempel HTML-kodning och anatomi.

– Appen är väldigt bra gjord och liknar mer ett spel än Anki. Här får du belöningar och går vidare till en ny nivå.

EXTERN LÄNK:

Därför ska du välja en 2-i-1-dator

Annons: Detta är ett annonsinnehåll från vår partner. Texten är alltså ej skriven av Aftonbladets redaktion.

Publisert:

Följ ämnen i artikeln