Citroën 2CV -gunghästen

Haschraket, beduintält, FNL-racer – kärt barn har många namn.

Citroën 2CV är onekligen en bil som väcker känslor.

Det finns en skara inbitna fans av lill-cittran, människor som aldrig i livet kan tänka sig en annan bil. Det finns andra som vägrar sätta sig i en dylik vagn. Visst är det kul med bilar som engagerar!

Med sitt stora soltak och sina ultralåga driftkostnader är 2CV ett utmärkt sommaralternativ för den som gillar vindrufs och avskyr bensinräkningar.

Det här är så nära cabriolet man kan komma för tjugofem lappar. Ungefär som Volvo Amazon är lillcittran en ovanligt sympatisk syntes mellan bruksbil och hobbyfordon, dessutom en glädjespridare var än den dyker upp. En annan likhet med Amazon är den busenkla uppbyggnaden, Cittran är inte nämnvärt mer avancerad än ett järnspett. Det ger mycket goda förutsättningar för krångelfria mil.

Men modellen ställer vissa motkrav. Föraren får ABSOLUT inte ha bråttom, noll till hundra går på aldrig. Högre snittfart än sjuttio är en utopi. Sen gäller det att inte ha anlag för sjösjuka, 2CV kränger som en skuta i storm vid minsta kursändring. Lill-cittran går utan vidare att hitta under 25 000, rätt exemplar ger garanterat pengarna tillbaka.

Se upp med: rost förstås, det är ju en Citroën! Golvet rostar mest, kolla även att ramen inte är angripen. Olja på bromsskivorna är en vanlig orsak till sneddragning. Tygtaket kostar pengar om det behöver bytas, syna tyget. Diverse elfel är mycket vanliga. Värme saknas nästan helt.

Staffan Borglund