Miljöbilarna har slagit igenom - men ser vi effekterna?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-11-21
För tjugo år sen, när socialdemokraterna hade byggt välfärdsstaten, var det självklart att vi körde en sossecontainer. Stor, trygg och säker. Och dyr och törstig. Men den personifierade oss svenskar.
Nu när miljöpartiet är tongivande blir det lika självklart att köra miljöbil.
Men medan vi fick slita ihop pengarna själva till vår Volvokombi är det alla andra i välfärdsstaten som är med och betalar vår miljöbil.
För när miljöbilarna nu, från en dag till en annan, slår igenom totalt beror det knappast på något plötsligt påkommet miljöengagemang utan på frikostiga subventioner, skattelättnader, rabatterat förmånsvärde för dem som har tjänstebil, fri parkering i vissa kommuner och fritt fram genom biltullarna i Stockholm. Och allt betalas förstås av dem som inte har råd att skaffa en miljöbil utan som tvingas köra vidare i sin, ja, kanske i sin gamla sossecontainer.
Som miljöbilar klassas i dag etanolbilar, gasbilar och hybrider. Etanolen för att bränslet inte är fossilt, och därmed inte bidrar till att öka utsläppen av växthusgasen koldioxid.
Drivs av gas från sopor
Gasbilarna kan drivas med biogas som alstras när sopor ruttnar eller med naturgas. Biogasen innehåller bara koldioxid som ändå skulle ha sluppit ut i atmosfären. Naturgasen är visserligen fossil, men bränslet är så rent att det klassas som miljöbränsle ändå.
Hybriderna slutligen är Toyotas enmansshow och både mest spektakulära och mest tvivelaktiga.
För en hybridbil förbrukar ungefär lika mycket fossil råolja som en dieselbil, och dieseln är, även med ett filter som tar bort de skadliga partiklarna ur avgaserna, straffskattad medan hybriden är den mest skattesubventionerade bilmotorn.
Någonstans i miljöbegreppet finns en värdering att man inte ska frossa, inte brandskatta jordens tillgångar. Men i vårt nya svenska miljöbilsbegrepp saknas sådana sidoblickar.
Alltså kan en stor amerikansk truck med V8 och förbrukning långt över två liter milen klassas som miljöbil, bara den är konverterad för etanol. Och Toyotas lyxjeep Lexus RX 400h där den bensindrivna V6-motorn kompletteras med ett par elmotorer och därmed får ”V8-prestanda” betraktas också som miljöbil.
Saab höjer effekten
Och när Saab etanolkonverterar den Södertäljebyggda 2-litersmotorn satsar man inte på att minska förbrukningen, utan på att öka effekten! Från 150 till 180 hk.
Under oktober var nära var tionde ny bil som såldes i Sverige en ”miljöbil”. Nu i november kommer Volvo med sina etanoldrivna S40 och V50, och då lär andelen passera 20 procent.
De flesta miljöbilar säljs i storstadsområdena och vad det betyder för försöket med biltullar i Stockholm kan man bara ana sig till.
Vad alla etanoldrivna bilar betyder för Brasiliens regnskogar är däremot redan belagt. De måste huggas ner i allt snabbare takt för att ge utrymme åt sockerrörsplantagerna, det är ju ur sockerrören som den stora andelen etanol i världen framställs.
Brasiliansk socker-etanol
Och det är en av paradoxerna, för etanolförespråkarna här i Sverige var ju från början bondekooperationen som ville få avsättning för det stora överskottet av brödsäd. Böndernas tanke var att utvinna etanol ur säden.
Ett par småskaliga försöksanläggningar är redan igång men de räcker inte till. Därför importeras sockerrörsetanol från Brasilien och vinetanol från bland annat Frankrike.
Allt för att vi ska kunna köra vidare med gott miljösamvete.