Fler fartkameror — men många slipper böter

Antalet fartkameror längs svenska vägar fortsätter att växa. I höst ska de nuvarande 1 500 kamerorna utökas med ytterligare 250. Men bara en tredjedel av de fortkörare som fastnar på bild bötfälls.

helskärm

- Det får vi vara nöjda med utifrån att det övergripande målet inte är att maximera antalet böter utan att få merparten av bilisterna att anpassa hastigheten. Nu lagförs omkring 35 procent och det är tillräckligt i ett avskräckande syfte, säger Anders Drugge, sektionschef vid polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK) i Kiruna.

Varje år skickas närmare 300 000 bilder från kamerorna till ATK för utredning och lagföring. Men många ärenden läggs ned av olika anledningar. Snö, regn och smuts på kameraskåpen försämrar bildkvaliteten. Mc-förare läggs åt sidan eftersom registreringsskylten sitter bak och hjälmen döljer ansiktet. Utländska bilister blir heller inte lagförda eftersom tillgång till körkortsbilder saknas.

"Bra procent"

- Dessutom finns det fall där föraren skyms av det vi kallar fordonsdetaljer, som exempelvis vindrutetorkare och solskydd och som heller inte blir aktuella. Men att 35 procent lagförs är ändå en rätt bra uppklarningsprocent, säger Eva Lundberg, ansvarig för ATK vid Trafikverket.

Även om kamerorna inte är i gång dygnet runt mäter en radar hela tiden hastigheten på de fordon som passerar. Av de omkring 1,4 miljarder trafikanter som kör förbi trafiksäkerhetskamerorna varje år håller 98 procent hastighetsbegränsningen.

- Det är en alldeles oerhört bra siffra. Vi vet att kamerorna minskar antalet trafikolyckor och räddar liv, säger Anders Drugge.

Varje fartkamera kostar omkring en halv miljon att bygga. De som nu projekterats och ska börja monteras upp gäller vägar från Norrbotten ned till Blekinge. Flest kommer att placeras i Stockholms län där 114 nya kameror planerats.

Sammanlagt har Trafikverket projekterat för 301 nya kameror under 2017. Men sannolikt kommer antalet uppmonterade att stanna runt 250.

Olika kriterier

- Det är mycket som behöver göras innan kameran är på plats. Man ska komma överens med markägare, dra fram el och bygga upp platsen. Sånt som kan dra ut på tiden. Därför beslutar vi för fler platser än vi planerar att sätta upp och skulle det bli fler än 250 kameror som är målet gör det inget, säger Eva Lundberg.

Vilka vägar som får kameror grundas på en rad kriterier som Trafikverkets och polisens olika regioner har tagit fram. Bland annat ska medelhastigheten vara minst fem kilometer per timme över det tillåtna och olycksrisken ska bedömas högre än 0,08 baserat på vilken typ av väg det är, vilken hastighet som är skyltad och hur trafikflödet ser ut.

Trafikverket planerar för ytterligare 250 kameror som ska sättas upp under nästa år.

Urban Tjernberg/TT

Fakta: Här fastnade flest fortkörare första halvåret 2017:

Gottröra-Rösa, väg 77: 810 registrerade överträdelser.

Norrtälje-Svanberga, väg 76: 805

Jordbro-Dalarö, väg 227: 795

Edsbro-Söderhall, väg 280: 790

Ladvik-Vaxholm, väg 274: 784

Mölnvik-Stavsnäs, väg 222: 782

Söderby-Karl-Grisslehamn, väg 283: 779

Åkersberga-Roslagskulla, väg 276: 777

Glömsta-Jordbro, väg 259: 777

Upplands Väsby-Vallentuna, väg 268: 775

Fakta: Polisen och Trafikverket

Fakta: Här projekteras för nya fartkameror i år

Stockholms län: 114

Västra Götaland: 47

Jönköping: 26

Dalarna: 20

Västernorrland: 17

Norrbotten: 16

Örebro: 14

Värmland: 12

Östergötland: 11

Gävleborg: 10

Uppsala: 6

Västerbotten: 4

Jämtland: 2

Blekinge: 2

Källa:Trafikverket