Stjärna utan 40-årskris
Publicerad 2012-10-30
Intresset för långlivade SL-generationen R107 blir bara starkare och det är lätt att förstå varför. Utbudet är stort men skillnaderna mellan rätt och fel bil kan bli ännu större.
Glöm pizzerian. Glöm Bobby i Dallas. Glöm allt hån Mercedes SL generation R107 fått sig överöst genom åren. Modellen som nyligen fyllt 40 år har utan tvekan tagit klivet in i evergreen-klassen.
Användarvänlighet, klassiska linjer och hög kvalitetskänsla är bara några av skälen till att vilja ha en Mercedes SL.
40 år? Jag skulle gissat på typ 20!
Ja, de sista bilarna lämnade inte fabriken förrän 1989 så det är nästan rätt. Modellen innebar ett stort kliv för Mercedes när den kom i april 1971. Nya SL var byggd med kommande säkerhetskrav på den amerikanska marknaden i åtanke och ritad under ledning av Karl Wilfert, Mercedes designchef. Nykomlingen 350 SL var i samma storlek men ändå nästan 400 kilo tyngre än 230 SL som den ersatte. En del av extra vikten bidrog V8-motorn med men mycket berodde också på den kraftigare karosstrukturen. Vindruteramen var ytterst stark för att man skulle slippa störtbåge.
Något annat värt att nämna?
Massor. Nya SL var till skillnad från föregångaren inte baserad på en befintlig sedanmodell. Därför kunde man göra hur man ville med dimensionerna, något som märks på exempelvis det korta axelavståndet. Bakvagnen var också helt ny, pendelaxlarna från Pagoda ersattes av triangelformade och bakåtriktade bärarmar, upphängda i en separat subframe tillsammans med differentialen.
Låter sportigt?
Nja, snarare bekvämt. Trots krängningshämmare både fram och bak lutade det en hel del i kurvorna, vid inbromsning och acceleration. SL gör sig bäst på svepande landsvägar och raka motorvägar med exklusiva mål i sikte.
Hur är de att jobba med?
I dåtidens ögon var de mycket avancerade konstruktioner – i dag uppskattar man ändå den mekaniska transparens som konstruktionen bjuder på. Det är ju inte så mycket elektronik. Istället för att behöva byta hela enheter går det mesta att skruva isär och sedan kan man beställa den slutkörda fjädern eller slitna munstycket över disk hos Mercedes.
Vilka motorer fanns?
Vid introduktionen var det bara 3,5-liters V8:an som introducerats i 280 SE 3,5. I USA kompletterades programmet ganska snart med 450 SL med 4,5 liters V8 och 1973 erbjöds även europeiska marknaden den. 500 SL kom 1980 med 240 och senare 245 hk och på USA-marknaden fanns 560 SL. Sedan kom 380 SL och senare 420 SL, båda på 218 hk ...
Stopp! Bara V8:or alltså – det blir dyrt vid pumpen!
Nej, det finns sexcylindriga SL också: 280 SL med den varvglada dubbelkamssexan från sedanmodellerna. Den ersattes 1985 av 300 SL med enkelkamssexa och 188 hk.
Ändrades SL mycket under produktionstiden?
Nej, det är det som är det fina. Detaljförbättringar skedde kontinuerligt och lyxkänslan ökades på med åren. De första åren var inredningen nyktert hållen med oförstörbar plast i bästa taxistil, på slutet gav den ädelträbemängda kupén ett helt annat inryck. Den enskilt största förändringstillfället inträffade hösten 1985. Då fick alla bilar 15-tumshjul, en djupare frontspoiler, nya interiördetaljer och mer stuns i chassit.
Det fanns väl en coupé också?
Javisst, SLC med 36 centimeter längre axelavstånd och ett riktigt baksäte. Tillverkades i 10 år och drygt 60 000 exemplar. SLC ligger fortfarande lägre i pris trots att den är ovanligare.
På tal om priser – hur ser marknaden ut?
Mycket har hänt de senaste åren. Från att ha varit väldigt billig under många år har intresset ökat rejält och därmed värdet på bilarna. Men utbudet är stort och variationerna i skick enorma. Exemplar med höga miltal, långa ägarlängder, ofullständig servicehistoria och spår efter både en och två karossrenoveringar är fortsatt billiga om man med det menar låga försäljningspriser. Många exemplar har hittat hit från USA, andra från Tyskland och övriga Europa men det i sig behöver inte inverka menligt på värdet. I Sverige såldes bara knappt 900 nya SL på 18 år. Det finns betydligt fler köpare på fina lågmilare med dokumenterad historik än det finns bilar och därför börjar priserna på sådana bilar på omkring 180 000 kronor och uppåt. För extrema bilar kan det dubbla begäras – och mer därtill.
Så vad ska jag satsa på?
Eftersom skillnaderna är så små mellan årsmodellerna gäller det främst att hitta rätt exemplar. Senare bilar är lite mer användbara och där är chanserna också större att hitta en oförstörd originalare. De tidiga bilarna är oftare modifierade – trots att många såldes med stålhjul och navkapslar är det väldigt sällan du ser en sån i dag. Med sexa drar de mindre soppa men saknar det dekadenta V8-mullret. Suget kommer knappast att minska i framtiden efter fina originalbilar och hittar du en sådan lär du inte drabbas av värdeminskning. Köper du däremot en bil med stora reparationsbehov är det svårare att överblicka kalkylen.
Checklista före köp!
Mekanik
Mercedes har alltid byggt motorer, växellådor och resten av drivlinan med väl tilltagna dimensioner och i bra material. Men det har också alltid funnits Mercedes-ägare som inte skött sina bilar enligt föreskrifterna – och då tar delarna till slut stryk. Ett tickande ljud just när du startar en kall motor är ok, det är ventillyftarna som låter innan de fyllts med olja. Men ett kvardröjande tickande tyder på en slit kamaxel/kamaxlar. Kolla så att automatlådan växlar bra både kall och varm, att det är klonkfritt när du lägger i drive eller i förekommande fall släpper upp kopplingen. Hur känns styrningen? En vag styrkänsla beror ofta på en sliten styrsnäcka.
Kaross
Bilar som utsatt för regelbundet vinterbruk drabbas av rostskador. Inte ens bilar som endast körts sommartid är automatiskt förskonade – Mercedes SL rostar. Lättaste rosten att se – men också att dölja – är i hjulhuskanter, i dörrar och i framskärmar. Kolla också innerskärmarnas kondition genom att spana ner i motorutrymmet, lyft på mattorna både framför och bakom stolarna och i bagageutrymmet. Torpedväggen kan drabbas om tätningen till vindrutan läcker. Innertrösklarna kan vara ruttna utan att det syns utifrån.
Även om bilen ser fin ut på utsidan, leta noga efter skarvar och spår av rostlagning. Detta är bilar som varit billiga lite för länge och många gick ner sig under 1980- och 1990-talen. Alla karossdelar går att få tag i men ska det vara original handlar det om mycket pengar. Kolla också efter plåtskador från hardtopen när den lyfts på/av.
Inredning
Öppna bilar slits hårdare än täcka och även om Mercedes-Benz från dessa år innehåller material med evighetskänsla står e inte helt emot fukt, värme eller starkt solsken. Ovansidan på instrumentpanelen kan spricka, säten slits och mattor blir saggiga. Att ersätta med Mercedes originaldelar ger bäst resultat men det finns åtskilliga eftermarknads-specialister som har inredningsdelar till betydligt lägre priser. Sök på nätet, ett bra tips är USA.
Tätningslister
Antal tätningslister runt dörrar, vindruta, i hardtopen och mot suffletten är stort och är de dåliga läcker vatten och ljud in. Att byta alla tätningslister till Mercedes originaldelar innebär en stor kostnad.
Värmesystem
Ventilationssystemet utvecklades en hel del under bilens produktionstid och det blev inte mindre komplicerat med åren. Många bilar har aircondition som givetvis ska kollas, senare bilar har vakuumstyrda luftutblås som inte sällan krånglar. Fläktmotorn kan krångla – kolla alla hastigheter. Se till att det går att få både varmluft och kyla och att luften går att styra till vindruta, ansikte och fötter på ett korrekt sätt.
Sufflett/hardtop
Kolla efter slitage på suffletten som kan bero på en skev ställning. Bakrutan kan vara mjölkig, då åker du inte sällan på att byta hela suffletten. Eftermarknadstoppar går att köpa i USA bland annat. Hardtop var standar och ska följa med – kolla innertakets skick,. tätningslister och att färgen matchar karossens.
Bobby Ewing – för evigt förknippad medCarl Legelius