”Gröna” bilister oärligare än andra
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-22
Kompenserar hög miljlömoral med ilska och falskhet
Jordens räddare eller skurkar?
Folk som väljer miljövänliga bilar är inte nödvändigtvis goda människor.
I stället är de i större grad än andra elaka, lögnaktiga och skurkaktiga, visar en kanadensisk undersökning.
Bilköpare som väljer gröna alternativ anser sig stå över de vanliga moraliska regler som andra människor lever efter.
Det säger en kanadensisk forskningsrapport, som visar att gröna konsumenter i högre utsträckning än andra är otrevliga mot sina medmänniskor. Dessutom fuskar och stjäl de i större utsträckning än andra.
Högre etisk standard
De kanadensiska psykologerna Nina Mazar och Chen-Bo Zhong visar i sin avhandling ”Gör gröna produkter oss till bätte människor?” (framtagen på beställning av Social Sciences and Humanities Research Council of Canada) genom ett antal tester att konsumenter som köper ”gröna varor”, som miljövänliga bilar, ofta ställer sig över vanliga moraliska och etiska spelregler.
– Givet att gröna produkter är manifestationer för hög etisk standard och humanitära överväganden, bör innebära socialt ansvarstagande och etiskt beteende, skriver psykologerna.
Fuskar gärna
Men deras tester visar i stället att gröna konsumenter anser sig stå över vanliga normer i samhället.
I ett av testerna var de som handlade grönt i högre grad än ”icke-gröna” konsumenter villiga att fuska i ett tv-spel för att tjäna mer pengar – och sedan ljuga om det.
Överkompenserade sig själv
I ett annat test fick deltagarna ett kuvert med pengar och uppmaningen att själva ersätta sig för utlägg, och då visade det sig att de med miljöfokus var sex gånger troligare att stjäla pengar ut kuvertet.
Psykologerna Mazar och Zhong var överraskade över hur hög grad av de miljöinriktade konsumenterna som visade vara skrupelfira på andra områden än just de som hade med miljöval att göra.
Skapar egen moral
– Gröna produkter ger inte nödvändigtvis bättre människor, skriver de båda psykologerna.
– Dygdesamma, moraliska handlingar kan motivera asociala och oetiska beteenden i andra sammanhang.
De båda psykologerna kallar detta beteende för ”kompensationsetik” eller ”moraliskt balanserande”.
