Jo, människan är visst gjord för monogami
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-10-22
Malin Wollin kräks vågrätt på uttalanden mot livslång kärlek
Jag kan kräkas vågrätt på alla uttalanden om att människan inte är gjord för monogami. Det är hon visst. Det finns alldeles för många livslånga kärlekar som pekar på just detta.
”Livet är ett föränderligt äventyr, ta vara på det” skriver Cecilia Gyllenhammar på Newsmill. Tillåt mig att föraktfullt skratta så att saliven sprutar över hela det mumbojumbotramset.
Det provocerar mig något vansinnigt allt detta jagjagjag-tänk. Åh livet är så kort, man måste bejaaaaka sina behov och leva ut sina drömmar.
Om drömmen inte är att skaffa barn och leva i tvåsamhet med den andre föräldern; ge fan i att skaffa barn och gifta er. Gå ut i det föränderliga äventyret och bejaka era behov tills ni slår knut på er själva.
Livet är ett föränderligt äventyr, javisst, inom den tvåsamhet man själv har valt att ingå i.
Jag råkar veta att det är hälsosamt och underbart att leva i tvåsamhet. Att få barn tillsammans med den man älskar och sedan rida ut eventuella stormar tillsammans. Att bråka om småsaker, bli nykär, vika tvätt i soffan framför House. Att hålla ihop för att man älskar varandra trots att det ibland är beigeare än beige. Att fixa det.
Det är så häftigt att ha ett förhållande. Att sitta vid köksbordet med fredagstacos och titta på den man älskar (men ibland vill döda en smula) och tänka; har jag levt med dig i sju år? Har vi fått tre barn? Nyss var jag ju ensam och tyckte att jag stod förfördelad inför livets smörgåsbord. Och nu är vi här och jag har allt.
Inte är det sexigt när vi efter sena sporten står och tjafsar om vem som skulle ha tagit middagsdisken. Men sånt är livet, ett föränderligt äventyr fyllt av kärlek och disk som någon måste ta.