"Jag bestämde mig för revansch"

Den nya romanen bär titeln "Eva Lauri & jag" och handlar om kärlek och relationer och visar en ny mognad i Jonas Bonniers författarskap.

- Jo, så är det nog, säger han. Jag tror

också att den här boken ligger närmare

mig än de tidigare. Den känns mer på allvar.

Dagen kunde inte vara skönare när Jonas Bonnier möter upp på ett café på Djurgården för att tala om sin nya bok. Svensk sommarsol. Kaffe och kaka under äppelträden.

Det är här han bor med sin familj. Centralt läge i Stockholm men ändå lantlig idyll som ger avkoppling från styrelserummen och de ständiga mötena på kontoret.

Vd för Bonnier AB

Sedan han utsågs till vice vd för Bonnier AB i början av sommaren har dagarna varit hektiska. Jonas Bonnier ansvarar nu för koncernens alla tidskrifter och magasin, affärstidningar och bokförlag. Inte bara i Sverige utan över hela världen.

Ett av dessa förlag heter Albert Bonniers förlag och grundades 1804 av hans farfars farfars far.

Det är på detta förlag Jonas Bonnier nu ger ut sin sjätte roman.

- Egentligen är det här den sjunde romanen jag skrivit, erkänner han senare när intervjun kommer in på författarskapets vedermödor.

- Den första blev refuserad. Som tur var, tycker jag i dag.

Annat var det då det skedde. Att inte få sitt manus antaget sved rejält för ynglingen med författardrömmar. Men han tog till sig råden och synpunkterna i refuseringsbrevet. Och bestämde sig för revansch.

- Om man blir refuserad blir man antingen så ledsen att man ger upp eller också blir man förbannad och bestämmer sig för att komma igen och då vara ännu bättre. Jag tillhörde de senare.

- Men ärligt talat så var det jag skrivit pinsamt dåligt. Berättelsen kretsade kring en ung sökande man. Samma sorts roman som många unga författare har hemma i sin låda. Jag är glad att den aldrig gavs ut.

Nu för tiden skriver han berättelser som har en kvinna som huvudperson och

berättas ur ett kvinnligt perspektiv. Så

var det i hans senaste roman "Saffranshjärtan" och så är det i den nya "Eva

Lauri & jag".

- Jag intresserar mig mer för kvinnor än män och jag tycker bättre om kvinnor. Kvinnor är även intressantare att skildra.

-Kvinnor är flexiblare. Ska man skildra uppbrott och förändringar och relationer blir det mer trovärdigt om det handlar om en kvinna.

En av personerna i den nya romanen är arvtagare till ett mäktigt familje-

imperium. Läsaren får ta del av lyxiga

miljöer med storslagna fester. Där-

emellan skildras styrelsemöten och affärsluncher.

Egna erfarenheter används

Jonas Bonnier förnekar att det är hans egen livssituation som skildras.

- Men det är klart att de erfarenheter jag har från styrelserum och maktspel kan jag använda i romanens form.

-Det finns heller inte så mycket skildrat av rika människors vardag i svensk litteratur. Jag var varit på sådana fester. Men situationerna jag skapat i styrelserummen är nog mer spännande i boken än de faktiskt är i styrelserummen.

Att Jonas Bonnier utsågs till vice vd för Bonnier AB fick många att peka ut honom som Bonnierfamiljens kronprins och påläggskalv. Själv kommenterar han dessa uppgifter med ett hjärtligt skratt.

- Om det är så får du i så fall fråga dem som lägger på, säger han.

Han tvekade aldrig att ta jobbet:

- Nej. Antingen skulle jag fortsätta med det jag gjorde eller göra något nytt. Jag hade haft samma arbete i koncernen sedan 1997. Jag är en sådan person som gärna vill gå vidare. Valet var enkelt.

Det nya jobbet innebär att Jonas Bonnier nu ansvarar för en stor del av den svenska bokutgivningen.

- Mångfalden bara ökar inom massmedierna. Men romanen, den riktigt goda historien, den spännande läsningen, den kommer alltid att överleva tror jag.

- Hur den sedan säljs är förstås en annan fråga. På papper, bildskärm eller mjuka skärmar. Men det är inte avgörande för om den ska bli läst. Det viktiga är att berättelsen berör. Den måste väcka något till liv i läsaren.

- Skrivandet är ju ett sätt att kommunicera. En roman som saknar budskap är ingen bra roman.