Avkopplad – eller uppkopplad?

Fyra av fem kollar mejlen under semestern

Bara tre procent har tjänster som kräver tillgänglighet – ändå jobbar fyra av fem lite extra under ledigheten.

– En semester där du ständigt är nåbar är ingen höjdare, säger Krister Skoglund, som arbetar med arbetsmiljöfrågor.

helskärm

Skillnaden mellan jobb och semester är på många sätt på väg att suddas ut. Många unnar sig längre ledighet – samtidigt som de jobbar lite på semestern. Det kallas för flexsemester och fenomenet har framförallt vuxit fram i takt med den nya tekniken. Med mobilt bredband, bärbar dator eller mobil med täckning nästan överallt kan du nå andra och bli nådd både i hängmattan och under bilsemestern.

Mest tillgängliga under semestern är chefer, egenföretagare och kulturarbetare, som saknar tydliga gränser för arbetet.

Känner stress

Tidningen Chef har gjort en undersökning i samarbete med Synovate där drygt hälften av cheferna i undersökningen menar att de inte kan koppla av när de är lediga på grund av den nya tekniken. 45 procent känner sig stressade av att kunna bli nådda via e-post eller telefon.

– Tidigare stängde i stort sett hela landet ner i juli, säger Krister Skoglund, projektledare på Prevent, som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Men i takt med att tjänstesamhället har ökat så har de flesta arbetsplatser en mer löpande verksamhet.

Att vara nåbar en belastning

Fördelarna med flexsemestern är bättre service för kunderna, snabbare resultat och att många får en inre belöning av att känna sig behövd och duktig.

Nackdelarna är förlusten av en sammanhållande semester.

– Även om det bara rör sig om ett par timmars jobb i veckan så innebär det en belastning att vara nåbar. Det handlar inte om att ”bara” svara i telefonen utan ofta får du samtal om saker du måste åtgärda. Du loggar aldrig riktigt ut från jobbet utan har ständigt en mental beredskap.

Tre veckors vila

Vissa har inga problem att hantera lite extrajobb, men generellt är återhämtningsperioderna viktiga för att orka. Ingen vet dock exakt hur långa de sammanhållande återhämtningsperioderna ska vara. Fackens rekommendationer brukar vara runt tre veckors kravlös vila. Om man måste vara tillgänglig för arbetsgivaren eller måste läsa arbetsrelaterad e-post så kallas det för beredskapstjänst och ska ge ersättning enligt kollektivavtal.

– Ur vetenskapligt finns det inga belägg för att det just är tre veckor som gäller, säger Dan Hasson, doktor i stresshantering. Vissa människor står inte ut med tre veckor på landet. Andra, som är överbelastade, behöver ett längre avbrott från jobbet. Jag tycker att man ska ha en pragmatisk inställning och se vad som funkar för en själv.

Han pekar också på att för de som lever i en dålig relation kan jobbet vara en fristad och den som får mycket mejl kan må bättre av att kolla e-posten då och då istället för att komma tillbaka i augusti och ha tvåtusen olästa mejl i inkorgen.

– Många trivs med jobbet och känner sig värdefulla när de jobbar, säger Dan Hasson. Däremot är det aldrig hälsosamt att inte lyckas vara riktigt ledig, trots att man är utsliten.

Så minskar du semesterstressen

Råd från Dan Hasson, doktor i stresshantering.

Planera och förbered dig i god tid. Genom planering ökar kontrollen och möjligheterna att påverka. När känsla av kontroll ökar, minskar stressen.

Lägg in tid för återhämtning och vila. Den som är utvilad kan njuta mer av semestern och stressar inte upp sig lika lätt som när man är trött.

Var ute i god tid eller sänk ambitionsnivån och kraven på dig själv. Kanske är det ett alternativ att resa bort.

Semestern är till för att njutas, så fråga dig och familjen vad ni kan göra för att alla ska njuta av den maximalt. Fundera på vad en ideal semester innebär för er. Om semestern var precis som ni önskade, hur skulle den då vara?

Den som är väldigt stressad kan ha svårt att bedöma hur de ska göra under semestern: jobba lite hemifrån eller logga ut helt? Rådgör med omgivningen, företagshälsan eller mät din stress på exempelvis www.healthwatch.se.