Syskonmobbning kan ge depression

Lina Lindkvist

Barnpsykologen: Otroligt vanligt att föräldrar bagatelliserar syskonbråk

”Äsch, du vet hur ungar är.”
Säkert har du som förälder avfärdat dina barns bråkande som oskyldigt.
Men tänk dig för nästa gång – syskonmobbning kan leda till depression.

Barn som blivit ständigt retade eller mobbade av syskon löper dubbelt så stor risk att drabbas av depression som unga vuxna. Det visar ny forskning vid fyra brittiska universitet, däribland Oxford. Dessutom visar studien att självskadebeteende är dubbelt så vanligt hos ungdomar som blivit syskonmobbade som barn, som hos de som inte utsatts, skriver Daily Mail.
– Jag tror absolut på det sambandet, det är både viktigt och intressant. Om jag ska dra exempel ur min verklighet så är det otroligt vanligt att föräldrar bagatelliserar syskonbråk som en normal del av utvecklingen, att man lär sig att bli tuff och så vidare, säger barnpsykologen Jenny Klefbom.
Hennes uppfattning är att föräldrar i allmänhet har en lite för tillåtande inställning till bråk syskon emellan. Hon menar också att studier som den här styrker att skadliga konsekvenser kan uppstå när bråken går överstyr, och när det är en som blir ”bråkad på” hela tiden.
Var går gränsen då, när går det överstyr?
– Om det är bråken som dominerar hemma så är det något som är fel och behöver åtgärdas. Likaså, med utgångspunkt i studien – ser man att det hela tiden är den ena som bråkar med den andra så behöver man ingripa mycket snabbare, säger hon.

Svårt att komma undan

Den brittiska studien, som publicerats i tidskriften Pediatrics, definierar syskonmobbning som ett dolt problem, med regelbunden utfrysning, eller verbalt eller fysiskt våld syskon emellan. Ännu ett problem, menar forskarna, är att den utsatta har svårt att komma undan sin mobbare, eftersom barnen i regel är hänvisade till varandra under uppväxten.
Jenny Klefbom understryker vikten av att som förälder jobba förebyggande mot den här sortens bråk, genom att prata mycket med barnen och lära dem känna empati för varandra. Det är helt avgörande för utgången av ett bråk, menar hon, om barnet har förståelse för den andres känslor.
Studien visar också att flickor oftare utsätts för syskonmobbning än pojkar, och att det är oftast storebröder som är mobbare. Men den aspekten tror inte Jenny Klefbom är applicerbar i Sverige.
– Nej, könsroller påverkar ju i ganska stor utsträckning sådana faktorer, och även om vi inte har perfekt jämställdhet i Sverige så har vi kommit längre än i många andra länder. Knappast någon svensk förälder uppfostrar sina döttrar att passa upp på sönerna, till exempel, syskonhierarkin baseras nog på andra faktorer här.
Fotnot: Den brittiska studien innefattade 3 500 barn, som tillfrågats som tolvåringar och uppföljningsvis sex år senare, som 18-åringar.