Var fjärde pojke har svårt att läsa

Nära en femtedel av de svenska eleverna når inte upp till basnivån i läsförståelse

helskärm

Svenska 15-åringars läsförståelse och mattekunskaper har försämrats i den senaste Pisaundersökningen som blev offentlig nu på förmiddagen.

Svenska elever har tidigare varit bättre än det internationella genomsittet vad gäller läsförståelse. Nu är resultatet på en genomsnittlig nivå.

I naturvetenskap presterar de svenska eleverna under det internationella genomsnittet.

Dessutom har den svenska skolan blivit mindre likvärdig, enligt Skolverkets presentation av OECD-undersökningen.

Killarna har tappat mer

Genomgående visar alltså de svenska 15-åringarna sämre resultat: I läsförståelse ligger de på en genomsnittlig nivå, från att tidigare ha legat över snittet.

I naturvetenskap presterar de svenska eleverna för första gången under OECD-snittet. Och i matematik ligger eleverna på en genomsnittlig nivå, efter att i den förrförra Pisaundersökningen 2003 legat över det internationella snittet.

Nära en femtedel av de svenska eleverna når inte upp till basnivån i läsförståelse. Andelen har ökat från 13 till 18 procent sedan 2000.

Graverande är att nästan en fjärdedel av pojkarna inte når upp till den grundläggande nivån i läsförståelse. Både killar och tjejer visar sämre resultat över tid, men killarna har tappat mer, enligt Skolverkets sammanfattning.

Sverige inte längre i topp

Pisa undersöker också de olika skolsystemens likvärdighet – det vill säga i vilken mån alla elever, oavsett bakgrund, ges möjlighet att klara studierna.

Det svenska resultatet kommer att väcka debatt: Sverige har tappat sin internationella topposition till att numera inte vara mer än ett genomsnittsland när det gäller likvärdighet. Det visar sig genom att skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat, likaså skillnaden mellan framgångsrika och svaga skolor.

Dessutom har elevernas sociala bakgrund fått större betydelse för skolresultaten och är nu till och med större än OECD-genomsnittet, enligt Skolverket.

Finland föredöme

Finland, Kanada och Sydkorea är tre länder som kombinerar mycket bra skolresultat med en likvärdig skola, konstaterade Skolverket under sin presentation.

I Sverige ser man däremot en utveckling mot en mer segregerad skola och fallande resultat.

De högpresterande eleverna samlas i vissa grupper och skolor, medan de lågpresterande eleverna samlas i andra skolor. Det gynnar inte de lågpresterande eleverna, sade Helen Ängmo, t f generaldirektör vid Skolverket.

Andra förklaringar till de försämrade resultaten är att eleverna i större grad arbetar individuellt och får mindre lärarledd undervisning, samt brister i det särskilda stödet. De elever som behöver extra hjälp i undervisningen har inte fått tillräckligt mycket av det, och inte heller anpassat efter sitt unika behov, enligt Skolverket.

Ängmo oroad

Skolverkets tillförordnade generaldirektör Helen Ängmo är mycket bekymrad över resultaten.

– Vi ser en försämring av kunskaperna på alla områden och dessutom tappar skolan i likvärdighet, säger hon.

Hon pekar på flera faktorer som kan ha bidragit till försämringen.

Ensamarbetet har ökat i skolorna. Vi ser en tendens mot en individualiserad undervisning, vilket i praktiken verkar ha lett till att elever arbetar mer på egen hand och får mindre lärarledd undervisning.

Helen Ängmo tror också att den ökande segregationen i skolorna har bidragit. Högpresterande respektive lågpresterande elever samlas i olika skolor.

– Vi ser också brister i det särskilda stödet. Det har inte varit tillräckligt omfattande och har inte anpassats till olika elevers behov, vilket har drabbat de svagt presterande eleverna, säger Ängmo.

TT