Köpes: blonda, blåögda barn – med hög IQ

I romanen ”Ursäkta, men din själ dog nyss” har svenske författaren Danny Wattin, 36, skapat en värld där genteknikens alla möjligheter tagits i fullt bruk. Gener har blivit en handelsvara, fulhet en synd och barnafödande ett skitgöra för kvinnor i underklassen. På bollplanen i bostadsområdet vimlar det av Maradona-kopior som alltid sätter bollen i krysset.

– Teknikerna jag beskriver finns redan. Men frågan är vilket samhälle vi får om vi släpper det helt fritt. Jag drog allt jag visste till sin spets och skruvade till det, säger Danny Wattin.

Hård värld

Resultatet blev en hård värld där befolkningen är uppdelad mellan ”förbättrade” och ”oförbättrade”. Där står huvudpersonen Benjamin Bonkenstein inte högt i kurs – trots att han är resultatet av att hans mamma vann Einstein-sperma på lotteri.

– Tanken var inte att det skulle bli en mörk bild. Det här att en grupp betraktas som mindre värd, det finns det ju hur många exempel som helst på i historien. Jag har judisk släkt och har lånat mycket från deras historia, säger Danny Wattin.

När han började läsa om ”barnindustrin” var det med fascination och skräck. Indiska byar där kvinnor föder barn åt rika västerlänningar lät först som ett skämt.

– Det är marknadsekonomi när den är som värst. Men folk vänjer sig. Och provrörsbefruktning har blivit något fullständigt normalt, säger Danny Wattin.

Hans syfte är inte att kritisera utvecklingen, utan han vill väcka debatt om vad vi ska göra med de nya möjligheter tekniken ger oss.

– Äggen som är dyrast att köpa idag kommer från unga, blonda, blåögda toppstudenter. Det är samma ideal som i de gamla ras­biologiska idéerna.

Ingen ställning

Själv vill han inte ta någon tydlig ställning. Viljan att få barn har alltid funnits; metoderna när det krånglar har skiftat. Danny Wattin berättar om ett par i sambons släkt som på 30-talet fick anlita en annan man i byn när de inte kunde få barn. Betalningen var ett par stickade vantar.

– Det kan verka konstigt att beställa sperma som liknar Keanu Reeves. Men om man inte kan få barn, vad är då bäst – att välja själv eller förlita sig på en granne som kommer förbi? Jag har svårt att fördöma någon, säger Danny Wattin.

Men vad säger du om någon av dina söner väljer att få barn som liknar Keanu Reeves i stället för att kanske föra släktdragen vidare?

– Oj. Jag skulle nog tycka att det var lite sorgligt. Och säga något klassiskt gubbigt som ”efter allt vad vi har gjort för er”.