De klär av sig i kampen mot sjuka kroppsideal

Pernilla Ericson

Veckorevyns redaktion viker ut sig i kampanjen Size Hero

Veckorevyns redaktion kastar kläderna – i kampen mot sjuka skönhetsideal.

Målet: ”100 procent kroppsstolthet”.

– Färre smala modeller i tidningarna är bättre än enstaka kampanjer, säger experten på ätstörningar.

57 procent av Veckorevyns läsare är missnöjda med sina kroppar, enligt tidningens egen undersökning.

I senaste numret har därför sångerskan Molly Sandén hårdretuscherats på omslaget, och den ”riktiga” Molly finns inne i tidningen, för att få läsarna att tänka till.

Medarbetarna klär av sig

Och under parollen ”Size Hero” klär sju av redaktionsmedlemmarna av sig framför kameran – för att visa hur ”vanliga tjejer ser ut i verkligheten”.

Tf chefredaktören Linda Öhrn, sexrådgivaren Hannah Arnhög och redaktören Anastelle Wieslander är några av medarbetarna som låtit kläderna falla.

Tf redaktionschefen Karolina Olovsson svarar på Aftonbladets frågor via e-mail.

Hur gick diskussionen på redaktionen inför utviket?

– Det här är en del av vår Size Hero-kampanj, där vi förespråkar sunda ideal, och i samband med att vi diskuterade upplägget för Molly-artikeln kom vi på den här idén. Vi på redaktionen har alla passerat de mest självkritiska åren i våra liv, och sitter på tips till de som är lite yngre. Vi har insett hur oviktiga kilon, celluliter och love handles är. Det här var bara ett sätt i ledet att försöka stärka unga tjejers självkänsla. Vi ville ge våra läsare tjejer de kunde identifiera sig med.

Fanns det ett uttalat krav på redaktionen att man skulle klä av sig?

– Nej. Vår redaktion består av tolv personer, det är sju med i tidningen. Fler än så var inte nödvändigt, vi fick med en bra blandning kroppsformer, och givetvis var det helt frivilligt.

Vad är syftet och vad hoppas ni uppnå?

– Syftet är att – oretuscherat – visa våra läsare att vi alla är vackra, oavsett kroppsform. Att det är okej att ha små komplex, bara man älskar och accepterar sin kropp ändå. Och trivs i den! Kan vi hjälpa en tjej till en mer sund och positiv syn på sig själv så är vårt mål uppnått.

På vilket sätt hjälper utviket unga tjejer med kroppskomplex?

– Komplex sitter oftast i huvudet, man stör sig på saker hos sig själv som ingen annan lägger märke till. När våra läsare tar del av våra redaktionsmedlemmars berättelser kommer de få läsa om deras komplex men också hur de kommit över dem eller slutat fokusera på dem. Förhoppningsvis kan deras tips hjälpa någon på vägen.

Utviket kritiseras

Tjejtidningens grepp med utvik har dock redan mött kritik.

Daniel Nordström på Folkbladet.nu skriver: "Vi behöver inte se Veckorevyns redaktionsmedlemmar avklädda som objekt för att begripa att det är sunkigt att framställa kvinnor som objekt."

– Varför måste nakna kvinnokroppar automatiskt objektifieras..? Turligt nog riktar sig inte Veckorevyn inte till män som Daniel, utan till unga tjejer som ser oss som peppande medsystrar, säger Karolina Olovsson.

”De här tjejerna förmedlar glädje”

Birgitta Edlund är universitetslektor och docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet, och har forskat om flickors bantning och ätstörningar.

– Vi vet att flickor, som är på väg att utveckla en ätstörning, tror att de skulle bli mer omtyckta om de var smalare. Studier visar också att flickor tror att de har bättre förutsättningar i samhället om de är smalare. Ofta blir det idealbilden som syns i media.

Kan den här typen av grepp – som Veckorevyns utvik – ha effekt?

– Det finns något positivt i att läsarna kan se att kvinnor som haft yrkesframgångar i livet faktiskt ser ut som helt vanliga människor, med putmagar och valkar. Och de här tjejerna förmedlar glädje, till skillnad från nästan anorektiska modeller i många modereportage, som ofta ser nedstämda, nästan passivt aggressiva, ut.

Flickor som har en skadlig självbild, vad hämtar de intryck ifrån?

– Media spelar in, absolut. Även om det finns många andra viktiga faktorer. Studier visar att flickor som oftare tittar på tv-program som förmedlar smala ideal, påverkas av de idealen. De tar intryck. Media i stort bör ta avstånd från att förmedla bilder på mycket smala modeller som signalerar ett sjukligt smalhetsideal. Det får bättre konsekvenser på sikt än denna typ av kampanj vid enstaka tillfällen. Och redaktörer för tidningar, särskilt för unga flickor, ska vara medvetna om att de har ett ansvar.