När får en ny kvinna chansen?

Helena Utter

Mona Sahlin var den som kom närmast.

Efter valförlusten och hennes sorti ser det ut att dröja innan Sverige får sin första kvinnliga statsminister.

Men är det egentligen viktigt om landet leds av en kvinna eller en man?

– Kvinnliga och manliga politiker är mer lika varandra än någonsin. Men jag tror ändå det är viktigt för att ge kvinnliga politiker tyngd, säger professor Lena Wängnerud.

Finland och Island har en kvinna i toppen – och Norge har haft det.

Även Storbritannien, Indien och Pakistan har letts av kvinnor.

Men i Sverige – högt rankat i jämställdhetsligor och med en självbild som landet där alla har lika möjligheter – har det rått manlig dominans på statsministerposten.

– För 10 år sedan var vi ett föregångsland på det här området. Nu är inte Sverige så speciellt längre, säger Lena Wängnerud.

Könsskillnad i frågor

Hon är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och har forskat om kvinnliga och manliga politiker. Hennes resultat visar att en politikers kön visst spelar roll; kvinnor och män driver olika politiska frågor.

Kvinnors hjärtefrågor rör oftare social välfärd, sjukvård och familjepolitik. Klassiskt manliga ämnen är skatter, finans, försvar och näringsliv.

Men – de senaste åren har något hänt. Könsskillnaderna i intressesfärerna har börjat suddas ut.

– Därmed inte sagt att skillnaderna är borta. Kvinnliga politiker driver fortfarande frågor som är av vikt för kvinnor, säger Wängnerud.

Få kvinnor i toppen

Till viss del beror förändringarna på ett generationsskifte i riksdagen. Det är framför allt de yngre ledamöterna som bryter mönstret. Lena Wängnerud tror att det också handlar om ett opinionstryck. Detta blev tydligt i valet 1994 då Socialdemokraterna lanserade ”Varannan damernas” under hotet från nätverket Stödstrumporna.

Efter valet tillträdde ”världens mest jämställda riksdag” där 144 av 349 ledamöter var kvinnor.

– Det betyder inte att jämställdhetsfrågorna är lösta. Det är jätteviktigt att de finns kvar på agendan, annars är risken att det går bakåt, säger Lena Wängnerud och tillägger:

– Trots allt är det fortfarande relativt få kvinnor på yttersta toppositionerna.

”Det kan dröja”

Och där kommer frågan om statsministern in. Betyder det något om Sverige leds av en man eller kvinna – när de allt mer liknar varandra?

– En kvinnlig statsminister är viktigt för att fortsatt ge kvinnliga politiker tyngd. Men även om en statsminister betyder mycket, så är politik i högsta grad ett lagarbete, säger Lena Wängnerud.

Som exempel jämför hon Margaret Thatcher och Indira Gandhi med Gro Harlem Brundtland.

– Gro prioriterade jämställdhetsfrågor och hade en för den tiden hög andel kvinnor omkring sig. Thatcher och Gandhi var ”bidrottningar” utan intresse för jämställdhet.

När tror du att Sverige får en kvinnlig statsminister?

– Jag tror att det kan dröja. Det är längre bort än jag trodde för 10 år sedan, då såg jag fler öppningar. Men jag är optimist när det gäller representationen i riksdag och regering. Även om den sjönk något efter valet, från 47 till 45 procent, kommer vi ha en fortsatt hög andel kvinnor, säger Lena Wängnerud.

Är det viktigt att Sverige får en kvinnlig statsminister?

JA

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt Initiativ:

– Det är viktigt att det syns att vem som helst kan ha en sådan position – av rent demokratiska skäl. Det är självklart att det finns ett värde i att ha ett samhälle där kön inte är avgörande för vilka poster och positioner man kan ha. Sedan är det frågan om vilken politik man driver. Även om vi har ett parlament med nästan lika många kvinnor som män så driver inte det jämställdhetsfrågorna tillräckligt hårt.

När får vi Sverige sin första kvinnliga statsminister?

– Det vet jag inte. Det beror väl på när vi får nästa statsministerskifte – och på hur rekryteringen av nästa partiledare går inom de stora partierna.

NEJ

Elise Claeson, fri skribent:

– Egentligen inte. Män kan också driva frågar som gynnar kvinnor och de tvingas att göra det eftersom kvinnor utgör en majoritet av befolkningen och är en maktgrupp i politiken. Kvinnor strävar ofta inte efter den synliga makten, de är ofta inte beredda att göra de uppoffringar som krävs för att sitta i toppen.

Finns det inget symbolvärde i att vi får en kvinnlig statsminister?

– Jo, det kan vara viktigt som symbol för att kvinnor kan bli vad de vill. Men kvinnor har redan sprängt alla vallar. De är till exempel i majoritet på alla prestigeutbildningar.