Regeringen vill ha bort könskvotering på högskolorna

Positiv särbehandling är inte lösningen på problemet med ojämlikhet inom högskolan.

Därför tas nu bruket bort ur högskoleregleringen.

Det skriver högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) på DN Debatt i dag.

helskärm

I dag finns regler som ger universitet och högskolor rätten att ge en sökande som tillhör underrepresenterat kön förtur om flera sökande har lika meriter.

Men med bakgrund av flera rättsliga processer mot universitet och högskolor som tillämpat positiv särbehandling rivs nu de reglerna upp.

Könet utslagsgivande

Enligt Tobias Krantz är anledningen att den högre utbildningen ska vara stark, oberoende och styras av ett renodlat kunskapsideal.

Dagens regler påverkar processen på olika sätt. I de flesta fall blir könet bara utslagsgivande när den sista platsen ska besättas och det finns två sökande av olika kön med samma jämförelsetal.

Problem uppstår på de utbildningar där det finns fler sökande med högsta möjliga betyg än det finns platser på utbildningen (till exempel läkare, veterinär, tandläkare och psykolog).

Där blir könet utslagsgivande eftersom systemet strävar efter att anta lika många kvinnor som män och eftersom en majoritet av alla sökande med toppbetyg är kvinnor innebär detta att män får kraftigt förbättrade chanser.

Ojämlika regler

Det innebär att reglerna slår ojämlikt. Förra året utgjorde kvinnorna 95 procent av det totala antalet som utestängdes på grund av sin könstillhörighet. På andra utbildningar där männen dominerar slår reglerna inte på samma sätt, eftersom trycket är mindre.

Enligt Tobias Krantz är frågan om positiv särbehandling inte bara en rättighetsfråga utan också en fråga om kvalitet. Att inte rekrytera de bästa till lärosätena är ett resursslöseri för hela samhället.

– Utbildningssystemet ska öppna dörrar – inte slå igen dem i ansiktet på studiemotiverade unga kvinnor, skriver Krantz på DN Debatt.