”Jag hade 5,5 promille i blodet”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-12

Veronica, då 14, höll på att dö av alkoholförgiftning

NÄRA DÖDEN Veronica Ström överlevde en alkoholförgiftning som 14-åring. Men det var inte sista gången hon drack sig alldeles för berusad. ”Jag har funderat mycket på varför det blev så. Jag har ingenting att skylla på. Och nu vet jag inte om det är så viktigt att ta reda på det, nu är det framåt som gäller”, säger Veronica, i dag 26.

I dag är det dagen före Lucia och dessutom en lördag – en dag då många tonåringar super till.

Veronica Ström har också varit en av dessa tonåringar.

Men för henne höll det på att sluta riktigt illa. Ett dygn efter en ”fest” med tre vänner vaknade hon på intensiven.

– Jag hade änglavakt som överlevde.

I en låda på vinden har Veronica Ström, i dag 26, sparat journalanteckningar och fotografier från det ödesdigra dygn då hon låg medvetslös på intensiven i Nässjö. Med 5,5 promille alkohol och en kroppstemperatur på 31,5 grader var det oklart om hon skulle vakna upp och, i så fall, vilka skadorna skulle bli.

– Det mesta av vad som hände innan jag kom till sjukhuset har jag fått berättat för mig i efterhand, säger Veronica Ström.

Halsade sprit

Det var en cykelutflykt med tre vänner och en flaska whisky som slutade med ambulans till sjukhuset. Ändå hade hon utegångsförbud och strikt alkoholförbud efter att en gång i sjuan blivit hemkörd av polisen på Valborgsnatten, en incident som hennes föräldrar tagit på stort allvar.

Att hennes önskan att få dricka var så stark att hon bröt mot reglerna har hon ingen förklaring till.

– Jag ville verkligen dricka och var arg på mina föräldrar som inte förstod det. Och ”lagom” fanns inte riktigt för mig. Mina kompisar kunde dricka lite, men jag halsade tills jag däckade, säger Veronica Ström.

Hon klarade sig mirakulöst utan några större fysiska skador efter alkoholförgiftningen.

– Jag hade änglavakt. Enda bestående menet är att jag har konstig cirkulation och fryser väldigt mycket.

Hamnade i fyllecell

Men det värsta var föräldrarnas besvikelse. Dessutom blev det kontakter med psykolog, kurator och sociala myndigheter. Veronica fick skriva kontrakt om att inte dricka.

– Jag var tvungen, annars kanske jag hade hamnat i fosterfamilj.

Några år senare blev hon än en gång alldeles för berusad och vaknade upp i fyllecell. Hon hade inte fyllt 18, så föräldrarna kopplades in.

– Den ångesten var det värsta jag har känt. Mamma var så besviken, hon tyckte att jag hade fått tillräckligt många chanser. Det var nog då jag bestämde mig för att aldrig ställa till det för mig igen.

Hon funderade mycket på varför hon inte kunde dricka som vännerna. Hennes pappa missbrukade tabletter och alkohol upp tills Veronica var ungefär fem år gammal, något föräldrarna aldrig har försökt dölja för henne. Men trots pappans tidigare missbrukarproblem var det ingen trasig familj hon växte upp i.

– Jag har inget att skylla på, ingen traumatisk barndom och inga problem i skolan. Och jag hamnade inte i ett dåligt gäng och föll för grupptrycket. Det var ju jag som var den drivande, säger Veronica Ström.

Banka in vett

I dag jobbar hon som undersköterska och bor med sin sambo i Jönköping. Och hon har lyckats hålla sitt löfte till sig själv att aldrig dricka sig okontrollerat full.

– Jag kan dricka lite öl eller cider. Men sprit aktar jag mig för.

Vad tänker du i dag när du ser tonåringar som festar vilt?

– ”Vilka idioter” tänker jag. Jag vill banka in vett i huvudet på dem. Men jag vet inte vad som är bäst. Jag tror mina föräldrar gjorde rätt, jag tror inte det hade hjälpt om de hade låtit mig dricka. Det finns ingen annan syndabock, allt är mitt eget fel.