Kärlek på syntetisk väg
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-18
Snart kan du spreja dig kär
Förälskad i fel person? Saknas passionen i en relation som en gång hade allt men inte längre har det?
I framtiden kan läkemedel korrigera dylika känslolägen, anser forskare som sätter likhetstecken mellan kärlek och kemi.
Champagne och ostron i all ära, men några mirakelmedel mot relationskollaps är de inte. Men tanken att riktiga sådana kan komma ut på marknaden inom några år är inte alls utopisk, anser bland andra Larry Young, professor i neurovetenskap vid Emroy University i Atlanta, Georgia.
I förra veckans nummer av vetenskapstidskriften Nature skriver han om försök som pågår i Australien, där forskare utvärderar om behandling med en hormonspray innehållande oxytocin kan förbättra resultaten vid samtalsterapi bland par som försöker hitta tillbaka till de känslor som falnat.
Uråldrig kärleksdrog
Oxytocin förknippas med starka känslor. Ämnet frisätts i stora mängder i kvinnans hjärnan under förlossning och amning och tros vara en av huvudrollsinnehavarna bakom föräldrars känslor för sina barn. Detta gäller över flera artgränser, vilket tyder på att oxytocinsystemet tillhör ett av hjärnans mest uråldriga, skriver Young och tillägger att kärlek i långvariga relationer förmodligen bygger på samma principer rent neurokemiskt.
För kärleken är strängt taget ingenting annat än neurokemi, enligt Young, som själv bedriver relationsforskning på parbildande gnagare. I rent biokemisk bemärkelse har känslan dessutom mycket gemensamt med både drogberoende och psykisk sjukdom.
Kokain och tvångssyndrom
Förälskelsen, den första stormande fasen i en kärleksrelation, påminner om drifter som hunger och törst - begär som måste stillas. Förälskade personer reagerar inte med hjärnbarkens emotionella register när de får se bilder av föremålet för de heta känslorna. I stället vaknar områden som är rika på signalsubstansen dopamin och som normalt förknippas med intensiv, fokuserad koncentration och en förväntad belöning. Beroendeframkallande droger som kokain och amfetamin ökar också mängden dopamin i hjärnan. Forskare som exempelvis Helen Fisher har tidigare jämfört förälskelse med den psykiatriska diagnosen tvångssyndrom, och funnit stora likheter.
Efter en tid i rosaskimrande rus börjar dopaminsystemet - till skillnad från vid drogberoende - att trappas ned. Förhoppningsvis tar då andra system över, närmare bestämt de som är kopplade till känslor av samhörighet, lugn och trygghet. Oxytocin och vasopressin är gemensamma nämnare här. Emotionerna blir mer varaktiga men å andra sidan inte lika intensiva.
Medicin för Romeo och Julia
Läkemedel som manipulerar kärlekens kemiska budbärare i hjärnan behöver inte vara långt borta, skriver Larry Young i Nature. Blockera dopaminsystemet och oönskad passion kan släckas ut. Höj halterna av oxytocin och kärleken kan blomstra på nytt.
Kanske blir sådana läkemedel verklighet, kanske stannar projekten vid rena fantasier eller faller på etiska snubbeltrådar. Oavsett vilket, så kommer kärleken att fortsätta gäcka människorna. Neurokemiska molekyler gör inte alltid som man vill.
Sara Rörbecker/TT