”Polisen kan göra mer mot kvinnomisshandel”

Brå är kritiska till polisens rutiner

Polisen kan bli bättre på att utreda mäns misshandel av kvinnor.

Det skriver Brå i en ny rapport.

– Vittnena behöver förhöras oftare och skadorna dokumenteras bättre, säger Fredrik Marklund, författare till rapporten.

Många fler fall av misshandel mot kvinnor i nära relationer skulle kunna lösas. Det är slutsatsen Brå drar i en ny rapport om polisens arbete med dessa frågor.

– I dagsläget är det 30 procent som uppklaras, men vi menar att 40–50 procent är rimligt, säger Fredrik Marklund, en av studiens författare.

Rapporten grundar sig på förundersökningsmaterial från närmare 600 ärenden som rör våld mot kvinnor i nära relationer. Våldet har främst bestått av knytnävsslag, stryptag och sparkar.

Sex av tio kvinnor uppgav också att de blivit slagna tidigare av den misstänkte. Fallen är hämtade från fyra olika polismyndigheter: Kronoberg, Blekinge, Uppsala och Jönköping.

Höra fler vittnen

Framförallt är det dokumentation av skador och förhör av vittnen som polisen måste bli bättre på, enligt Fredrik Marklund.

– Det är de faktorer som åklagare lägger störst vikt vid. Det är ovanligt att det finns ögonvittnen, men det finns andra vittnen, som grannar och bekanta och åklagaren lägger stor vikt även vid deras vittnesmål, säger han.

I en fjärdedel av fallen i Brås:s undersökning har inga vittnen hörts. Lika många gånger har kvinnans skador inte dokumenterats.

– Det borde gå att vara mer noggranna. Om det bara står att kvinnan kände smärta kan åklagaren inte bilda sig en uppfattning om skadans art. Men om målsäganden uttömmande beskriver hur det känns finns det lite mer att ta på, säger Fredrik Marklund.

Stora skillnader

Rutinerna skiljer sig också mellan myndigheterna. Det kan förklara att man i Kronoberg löser 39 procent av fallen i snitt, medan motsvarande siffra för Blekinge bara är 28 procent.

– Man leds in på tanken att det finns en kultur där man ser på frågorna på olika sätt, säger Fredrik Marklund.

Men 76 procent av kvinnorna var ändå nöjda med polisens bemötande. Något färre var nöjda med resultatet av utredningen, men 70 procent säger ändå att de skulle anmäla igen.

Samtidigt uppgav två tredjedelar av kvinnorna i studien att de inte ville medverka i utredningen. Många deltog dock ändå.

– Det handlar om att polisen övertygade dem om att delta. Och det upplevs som att polisen engagerar sig i deras ärende. Om polisen bara informerar om den allmänna åtalsplikten känner kvinnorna sig däremot överkörda.

Svårt att anmäla

Den främsta anledningen till att kvinnorna i studien anmälde var för att markera för gärningspersonen att att misshandeln var oacceptabel. Att få våldet att upphöra var en annan anledning, och först på tredje plats sade kvinnorna att de anmälde för att mannen skulle få ett straff.

– Det här är ett väldigt svårt område. Kvinnorna påverkas på många olika sätt av rättsprocessen mot mannen, bland annat på grund av att man har barn och bostad ihop, säger Fredrik Marklund.