”Jag fick cancer- genen av en man från bronsåldern”

Ny forskning: Så gick sjukdomen i arv i 1500 år

Han levde i Västsverige på 500-talet och bar på en cancergen.

I dag kan 60 procent av alla svenska kvinnor med ärftlig bröst- och äggstockscancer kopplas till honom.

Marie Olander, 54, tror att hon är en av dem.

I mitten av januari år 1999 dog Marie Olanders mamma, Gun, i äggstockscancer. Hon hade nyligen fyllt 58 år. Därmed blev hon äldst bland kvinnorna i sin familj. Maries mormor gick bort i bröstcancer när Gun var 14 år. Genom åren dog även Guns båda systrar och flera av hennes kvinnliga kusiner i bröst- eller äggstockscancer. Ändå vägrade hon att testa sig för att se om hon bar på en ärftlig cancergen.

– Mamma vågade aldrig göra gentestet. Det gjorde att jag och min lillasyster Monica inte heller gjorde testet. Det hade varit svårt att inte berätta för henne om man fått svar att man var genbärare och hon inte ville veta, säger Marie.

Först vid mammans bortgång tog de steget.

– Mamma dog hemma hos mig. När läkaren kom frågade jag hur testet gick till. Ett blodprov var allt som behövdes, säger Marie.

Provresultatet dröjer flera månader. Men så en dag är den långa väntan över.

– Det visade sig att jag hade den ärftliga cancergenen, men inte min syster Monica, säger Marie.

Hon tar beskedet med ro.

– Allt snurrade så snabbt efter mammas död och det var tusen saker att fixa med. Mina egna problem hamnade i skymundan. Ångesten kom efter den första operationen. Då gick jag in i en depression.

Marie bestämde sig snabbt för att ta bort båda brösten och äggstockarna. Risken att hon som genbärare skulle få cancer i de delarna av kroppen var 80 respektive 60 procent. Det var alltså en fråga om NÄR och inte OM hon skulle bli sjuk, säger hon.

– Nu har jag silikonbröst. De är inte särskilt bekväma, men de duger.

Kom som en chock

Maries släkt har sedan några år tillbaka ett genetisk släktträd på Kliniskt genetiska avdelningen vid Karolinska sjukhuset. Första gången hon och systern Monica såg det fick de en chock.

– Allt blev plötsligt så konkret. Monica sa: ”Det här är ju utrotning, vi måste göra något!” Vi insåg ganska snabbt att det måste finnas många fler genbärare än så – trädet var så blått. Män kan också ha genen och föra den vidare, säger Marie.

Men intresset för att gå och testa sig har inte varit stort bland släktens manliga representanter.

– Vi har tjatat jättemycket på dem. Men de vågar inte eller så säger de att de ändå inte kan få ”sån där cancer”. Nu har de flesta gått med på att testa sig, för sina barns skull.

– Problemet är att man inte kan utesluta att det finns ett samband mellan de här generna och cancer i andra delar av kroppen, som gallan och levern.

Koppling till 500-talet

I våras fick Marie nys om ny genforskning på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Överläkaren Zakaria Einbeigi konstaterade i sin avhandling att 60 procent av alla kvinnor som får ärftlig bröst- och äggstockscancer kan kopplas till en gemensam förfader som levde i Västsverige på 500-talet.

– Eftersom hela mammas släkt kommer från Falköping i Västergötland var min första tanke att vi måste ha en anknytning till honom. Det är otroligt att genen kunnat leva vidare så länge och att vi är så många i Sverige som kan ha fått den från en och samma man, säger Marie och tillägger:

– Samtidigt känns det spännande och bra att de har hittat honom. Ju mer fakta som kommer in desto bättre för forskningen.

Känner du dig helt lugn idag?

– Ja, när det gäller bröst- och äggstockscancer. Men man kan ju få annan cancer. Så helt avslappnad är jag inte. Jag kan lätt bli nojig om jag får ont någonstans i kroppen. Men det är barnen jag oroar mig mest för, säger Marie.

Chatta

Läs också:

Testa

Nneka Amu