Barnläkaren Margareta Blennow: Ge barnen ett eget skyddsombud

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2000-09-27

Överläkaren Margareta Blennow vill säkerställa barnens rätt till en god barnomsorg.

– Även sköra och blyga barn måste bli sedda på dagis, säger hon.

Barnhälsovårdsöverläkaren Margareta Blennow.

Margareta Blennow ansvarar för barnavårdscentralerna i Södra Stockholms sjukvårdsområde och det Sydöstra. Hon leder en forskningsstudie som heter ”Förskolemiljö och hälsa”.

Syftet är att ta reda på hur utevistelse och utemiljö påverkar förskolebarnens hälsa.

– Vi letar efter faktorer som främjar barnens

hälsa. Vad är det som gör dem sjuka? Och vad är det som håller dem friska?

Margareta Blennow hoppas på normer för miljön på förskolorna, både utomhus och inomhus. Det saknas

i dag på de flesta punkter.

Vore det bra med statliga normer för barngruppernas storlek och personaltätheten?

– Ja det tycker jag. Men normerna får inte vara godtyckliga, utan ska baseras på vetenskap och erfarenhet.

Är barngrupperna för stora i dag?

– Barngruppernas storlek påverkar barnens infektionsbenägenhet. Detta vet vi, säger Margareta Blennow.

– Vi börjar närma oss smärtgränsen för antalet barn per personal.

– Varje barn måste kunna ha en förtroendefull kontakt med en vuxen. Detta är viktigt för barnens hälsa och utveckling. Chansen minskar annars för varje barn att kunna knyta an till vuxna.

Hon undrar hur man ska kunna lösa detta i en barngrupp med tjugo barn och två till tre vuxna.

– Hur ska personalen kunna möta barnets behov av tillsyn, kontakt, värme och en kram? För maskrosbarnen och de starka går det bra på dagis. Men även de sköra och blyga ska ju gå på dagis och måste bli sedda.

Hur påverkas barnen av för stora barngrupper?

– Barn i grupper med fler än 20 barn blir oftare ledsna, aggressiva, stökiga och umgås mindre med andra barn. Barn har samma behov som vi vuxna av tystnad, lugn och avskildhet.

Margareta Blennow vill ha skyddsombud för förskolebarnen.

– Det borde finnas ett skyddsombud i varje kommun eller i varje stadsdel i storstäderna. Vem bevakar annars att barnen har det bra på dagis?

Mary Mårtensson