Hon har en plan, Stickan
Uppdaterad 2011-10-26 | Publicerad 2011-10-20
Hjälpstickans kläder värmer hemlösa hjärtan i vinter
De hemlösa ska inte frysa i vinter.
Inte om Ulrica Loeb, 41, grundare av Hjälpstickan, får bestämma.
– Att sticka är enkelt och en mössa kan göra en människa så glad.
Från starten 2008 var Hjälpstickan mest en varm tanke.
– Jag såg de frusna hemlösa och tänkte att jag kunde göra något, säger Ulrica Loeb.
I dag uppskattar hon det aktiva antalet hjälpstickare till runt 400 personer.
Förra året tog hon emot 3 000 plagg – mössor, sockor och halsdukar – som hon sedan skänkte till Stadsmissionen i Stockholm.
Mer än 1 000 mössor
På flera håll i landet, från Luleå i norr till Kristianstad i söder, stickar nu gamla och unga, tjejer och killar, med de hemlösas väl i tankarna.
– En kvinna har stickat över 1 000 mössor på två år, henne har vi fått dirigera om på ett fint sätt därför att mössor hade de redan överskott på hos Stadsmissionen, säger Ulrica.
Ulrica Loebs hem svämmar över av hemstickade bidrag. Gula tumvantar och rejäla ullsockor ligger packade i påsar – redo för avfärd till de behövande.
– Särskilt de hemlösa kvinnorna uppskattar när stickaren ansträngt sig lite extra, till exempel handledsvärmare med pärlor på. Man behöver inte se tråkig ut bara för att man är hemlös, säger Ulrica.
”Som en godisbutik”
Stickning har de senaste åren fått en renässans.
Garnsajter på nätet ploppar upp som svampar och på flera platser hålls stickkaféer.
– Att gå in i en garnbutik är som att gå in i en godisbutik, det är lite farligt, skrattar Ulrica.
På Stadsmissionen tas plaggen emot med öppna armar.
– Ulrica är fantastisk som gör detta. Vi har samarbetat med Hjälpstickan sedan 2008 och plaggen är väldigt uppskattade bland de boende här, säger Anne Mackey, enhetschef på Stadsmissionens Boställe på Södermalm.
Mikael Löfström