24 timmar med älskat landslag

Petra Thorén

Sportbladet punktmarkerade de svenska OS-hjältarna

RAMSAU. Mjölksyra, svett och adrenalin varvas med skratt, värme och respekt.

En unik mix av egenskaper och stark sammanhållning har format ett succélandslag

Sportbladet har punktmarkerat det svenska skidgänget under 24 timmar på höstens tuffaste träningsläger.

– Framgångarna på OS hade aldrig kommit utan den sparring och laganda vi har, säger Anna Haag.

Klockan har precis passerat halv åtta på morgonen. Dimman ligger som en luddig bädd över topparna kring kabinbanans dalstation.

Anna Haag är först på plats. Hon trampar på i backen från parkeringen upp till ingången.

– Jag hatar den här backen, man känner sig otränad, säger hon.

Det är 14 timmar sedan hon gick in i väggen när hon åkte rullskidor på de slingrande bergsvägarna upp till kabinbanan. Backar som vi fick svindel av när vi körde nedför, i bil. Belöningen på topp blev sura muskler och en söt liten chokladbit som damtränaren ­Rikard Grip bjöd på.

Med tuffa intervaller i benen, sju gånger tre minuter, i branta backar har tjejerna sovit djupt.

Långa pass och tunga intervaller

Nu är det är ny dag.

Fem nya timmar med fokuserad träning.

Lägret i Ramsau är det andra i höst och om det första var tufft är det här ännu grymmare.

Långa pass på glaciären på förmiddagarna, tunga intervaller eller fartpass på efter­middagarna. Grunden till VM-säsongen är snart lagd.

– Vi har ökat på ytterligare en dags träning före vila, säger herrarnas förbundskapten Joakim Abrahamsson.

Första kabinen har redan nått toppen när tränarna, Daniel Richardsson och Anders Södergren kliver in i nästa. Anders Södergren är lite osäker på hur vänster axel mår. I fredags kraschade han på rullskidpasset när en civilklädd österrikisk polis handgripligen stoppade de svenska åkarna. Polisen knuffade Jens Eriksson som for in i Anders Södergren som trillade och slog i axeln.

Händelsen fick hela herrlaget att reagera starkt, här står man upp för en lagkamrat. Alla vet att en skada axel kunde äventyrat säsongsuppladdningen.

Marcus Hellner var snabbt framme hos polisen och skällde ut honom.

– Jag blev så jäkla förbannad, det var tur att jag inte gjorde något.., ­säger Marcus dagen efter.

”Är så härligt med den här gruppen”

Uppe på glaciären biter vinden i kinderna. Charlotte Kalla har redan joggat ner till ­serpentinbanorna på bergssluttningen, när Daniel Richardsson och Magdalena Pajala pluggar in öronlurar med special­musik.

Två till tre timmars ­nötande på 2 700 meters höjd på Dachsteinglaciären väntar och åkarna har olika meditativa knep att möta utmaningen.

– Lugna distanspass åker jag ofta själv och tänker på tekniken, så där får man lite egen tid, säger Charlotte Kalla.

Det syns att hon är noggrann. Varje pendeltag genomförs minutiöst. Det handlar inte­ om att hämta hem timmar. Det handlar om kvalité även när intensiteten är låg som här på hög höjd.

– Det är så härligt med den här gruppen. De är enormt fokuserade när de tränar, säger Joakim Abrahamsson.

Både han och Rikard Grip filmar åkarna under vissa sekvenser. Materialet används som analysunderlag för kvällssamtalen, men åkarna tar också ofta en snabbtitt på plats för att korrigera tekniken.

Marcus Hellner kör denna lördag förmiddag flera vändor framför kameran. OS-­hjälten är inte nöjd med sin teknik i klassisk stil.

– Du måste komma upp mer i höft, säger Abrahamsson.

”Bättre individer när vi är ett lag”

– De första dagarna när man åker skidor känns det för jävligt. Man jämför med hur det ser ut på vintern och blir alldeles less. Man ser ut som Bambi på hal is, säger Hellner.

Rent fysiskt är han urstark. På fredagens intervallpass drog han ifrån övriga fältet, bara Johan Olsson kunde hänga på uppför de tuffa backarna nerifrån Pichl.

De svenska åkarna sparrar varandra och nyttjar varandras egenskaper.

– Vi har sett att vi blir bättre individer av att vi är ett lag. Man går upp och ner i humör, men har man kul är det lättare att ha ett bra humör. Helst på ett mästerskap, när många är lite uppstressade, säger Hellner.

– Laget känns väldigt betydelsefullt. Det är superviktigt för mig att få den tuffa sparringen som jag får av de andra, säger Charlotte Kalla.

Under eftermiddagen kör hon och gänget sitt tredje pass på 24 timmar.

Musiken pumpar inne i gymmet och trots att kropparna är trötta genomförs den explosivt inriktade styrketräningen med koncentration.

– Kom igen, skriker förra säsongens sprintkomet Hanna Falk till Charlotte Kalla.

Sängdags vid 22

De kör frivändningar och muskulösa Falk trycker på.

På väg ut från gymmet frågar jag Johan Olsson, som tog tre medaljer på OS, om det ska bli skönt med vila nu.

– Vila? Nu ska vi springa en timma, säger han med ett leende.

En lagaktivitet, middag och kvällsfika senare var det sängdags vid 22-tiden.

I dag är det söndag.

Den här gången innebär det vilodag även i svenska skidhjältars värld.