Skidkungarna möts i duell på Sunset Strip

”Ingen lär ju veta vilka vi är”

ORSA. Han blev skidkung över en natt och trivs bäst i skymundan.

Men inför en säsong där inget mer

blir sig likt väntar en sommar av ytterlig­heter för Marcus Hellner.

I juli drar han till Las Vegas för att knäcka Petter Northug i poker-VM – och på rullskidor längs The Strip.

– Folk kommer säkert tycka att det ser jävligt löjligt ut.

Det var några omtumlade februaridagar för Marcus Hellner.

Och för skidnationen Sverige.

I en folkhemsidrott svenskarna alltid älskat men vunnit allt mer sällan i på senare år var de plötsligt bäst i världen igen.

Och en 24-åring från Lerdala ledde metamorfosen med sitt förlösande guld på tremilen. Fyra dagar senare var han en del av det lag som tog Sveriges första stafettguld på 22 år.

Längdlandslaget gjorde sitt bästa OS någonsin, Sverige sitt nästa bästa och framgångarna värmde ett fruset folk i seklets värsta vinter.

”Slappnar inte av”

Men Marcus Hellner rycker mest på axlarna när han tänker tillbaka.

– Jag funderar inte så mycket på det faktiskt. Att jag redan skulle ha gjort det jag behöver göra i min karriär. Jag är glad över att det hände men sedan har jag kommit underfund med att det inte bara är medaljerna som räknas, känslan i skidåkningen är lika viktig och det är den jag strävar efter att uppnå hela tiden, som jag drivs hårdast av.

– Det är inte så att jag slappnar av på grund av mina OS-guld. Jag kommer kanske att känna mig lite säkrare inför loppen i vinter, men det kommer alltid att vara ovisst hur det ska gå.

Du gick från att vara ganska okänd till att bli Sveriges nye skidkung på ganska kort tid. Hur var den omställningen?

– Speciell. Men det är bara positiva saker som kommer ur det. Oftast, i alla fall. Ibland känner jag att man inte riktigt har tid för dem som bara vill prata skidåkning med mig. Men jag tycker att jag får bra respons av de man har tid att prata med och det blir man glad av. Det har varit på en lagom nivå hittills och jag har inte varit överdrivet påpassad. Jag åker skidor trots allt och det är där jag tycker att fokus ska ligga. Om folk sedan intresserar sig för mig som person bryr jag mig faktiskt inte så mycket om.

Din norska motsvarighet – Petter Northug – känns nästan som din motpol i sin framtoning. Hur ser du på tjafset med Norge i vintras?

– Det var väl aldrig något bråk egentligen, utan mest en mediagrej. Samtidigt känns det jäkligt kul att det finns en strid mellan Sverige och Norge, det är ju något som är speciellt med den här idrotten. Lite som mellan Sverige och Finland i ishockey. Man märker på folk att de gillar den kampen. Och kan båda länderna vara med och kriga om guldmedaljer på ­mästerskap blir det förstås extra speciellt.

– Sedan så är det inte så att det bara är Northug jag vill slå. Jag vill vinna mot alla. Men hela uppståndelsen är en färgklick som piggar upp.

”Det blir... intressant”

Men du vill knäcka honom i poker?

– Ja, gärna det (skratt). Vi åker till Las Vegas i början av juli för att spela i VM där. Först och främst ska det bli skoj att få se den staden och få ett avbrott i träningen en stund. Vi ska tävla mot varandra på rullskidor också, längs The Strip. Det blir... intressant. Ingen lär ju veta vilka vi är, men jag tror att många kommer att titta. Antingen tycker de att det ser jävligt löjligt ut, eller så tycker de att det är lite fränt.

Du verkar gilla att testa nya saker.

– Jag är så som person. Ibland kastar jag mig in i saker. Pokern är mest en rolig grej.

Efter en sommar av ytterligheter – blodsmak i munnen under träningspass på lappländska myrar, en smak av glamour i Las Vegas – ska Marcus Hellner inleda en ny säsong efter den föregående som innehöll det mesta.

Ett VM i längdskidsportens Mekka hjälper till att skänka ny kraft till hans satsning.

– Jag är minst lika motiverad som i fjol och att VM går i Norge blir riktigt speciellt. Det kommer att bli en folkfest och säkert en hel del svenskar på plats.

– Så länge jag känner samma sug efter skidåkning som nu och får vara skadefri känns det som jag kan hålla på med det här tills jag är 40 år.