Hysén: Jag drog en armbåge i nacken på honom så han stöp
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-07
Unik enkät: Fyra svenska landslagsspelare berättar om minnena från karriären
Vilka vet bäst om inte stjärnorna själva.
Sportchansen ringde upp fyra före detta svenska landslagsspelare och ställde ett antal frågor om deras minnen från den egna karriären.
Här är frågorna och svaren:
FRÅGORNA:
1) Vilken arena har haft den bästa stämningen som du spelat på?
2) Vem är den fulaste/värste spelaren du någonsin mött?
3) Vem är den bäste spelaren du någonsin mött?
PONTUS KÅMARK
Född: 5 april 1969.
A-landskamper: 57.
Klubbar i karriären: IK Franke, Västerås SK, IFK Göteborg, AIK, Leicester City.
Meriter: VM-brons 1994. 5 SM-guld med IFK Göteborg. 1 svenskt cupguld med IFK Göteborg. 1 Ligacupguld med Leicester City 1997.
KÅMARKS SVAR:
1) – Det är i Istanbul när vi spelade med IFK Göteborg mot Besiktas på Inönu Stadion och Galatasaray på Ali Sami Yen.
Det var helt galet. I Turkiet är ju verkligen alla som är på matchen fanatiska fans. Även utanför arenan märkte man vilket tryck det var. Verkligen alla är involverade. Men jag kan inte bestämma mig för vilken som var bäst av dessa två. De får dela förstaplatsen.
2) – Det finns rätt många. Vinnie Jones mötte jag ju, men det var mer hans stil och charm att agera så som han gjorde.
Min personliga hatspelare nummer ett är italienaren Christian Panucci. Han var ju ganska duktig men slängde sig hela tiden, var feg. Jag tycker han var en riktig kärring.
Ska man se till de jag spelat tillsammans med så är det ju både Stefan Schwarz och Jocke Björklund i landslaget.
Björklund var ju rätt smart i sitt agerande, med tacklingar och så vidare, men Schwarz var ju en spelare som absolut inte hade några spärrar. Även spelare som Paul Ince, Roy Keane och Stuart Pearce var ju sådana utan spärrar. De kunde ha delat rum med Schwarz.
3) – Marco Van Basten. Han var komplett. Det var en lagspelare som gjorde andra bra. När vi mötte Milan borta i Champions League med IFK Göteborg så hade jag honom på min lott. Visst, att jag kanske höll samma tempo konditionsmässigt som honom under matchen, men med tanke på att han var 190 centimeter lång, stor och stark, så kände man sig som en riktig juniorspelare.
ANDERS ANDERSSON
Född: 15 mars 1974.
A-landskamper: 27.
Klubbar i karriären: Malmö FF, Blackburn, Ålborg, Benfica, Belenenses.
Meriter: 2 ligatitlar i Portugal med Benfica, 1 cuptitel med Benfica. Två EM-slutspel med Sverige (2000 och 2004).
ANDERSSONS SVAR:
1) – Jag måste säga Benficas hemmaarena Estadio da Luz.
Derbyna mot Sporting och Porto var helt otroliga. I de matcherna var det allt eller inget, hata eller älska. Hade motståndarna bollen var det konstant buande från hemmafansen och jubel när man vann bollen eller fick in en bra glidtackling. 70 000 på arenan var en mäktig upplevelse.
Sedan spelade jag även på Wembley, visserligen var det bara en pojklandskamp och en träningsmatch, men det var ändå häftigt som 15-årig grabb att uppleva.
2) – Costinha när han spelade i Porto var en riktigt ful jävel. När jag var i Benfica gick ingen spelare från varken Porto eller Sporting ihop. Ibland när man har gjort något fult på planen så kan man be om ursäkt, så var det inte i dessa matcher. Men Costinha var stenhård och tuff, han gav gärna en knytnäve i sidan när inte domaren såg på.
3) – Zinedine Zidane. Jag håller honom i klass med Maradona och Pelé. Han dansade fram på planen, var elegant och kraftfull. Jag mötte honom med Benfica i en träningsmatch mot Real Madrid.
GLENN HYSÉN
Född: 13 oktober 1959.
A-landskamper: 68.
Klubbar i karriären: IFK Göteborg, Gais, PSV Eidhoven, Fiorentina, Liverpool.
Meriter: 3 SM-guld med IFK Göteborg, 2 cup-guld. Ligamästare i England 1990 med Liverpool. Vann Guldbollen 1983 och 1988. Var lagkapten i Liverpool. 1 VM-slutspel med Sverige, 1990.
HYSÉNS SVAR:
1) – Hampden Park i Glasgow. Vi spelade VM-kval inför 80 till 100 000 åskådare 1981 mot Skottland. Jag spelade tillsammans med Bosse Börjesson i backlinjen och vi hörde inte ett ord av vad vi sa till varandra.
Sedan kan jag inte undgå att nämna Anfield. Mitt starkaste arenaminne därifrån var när vi vann mot Manchester United med 4–0. Då var det ganska livat om man säger så.
2) – Vinnie Jones. Jag tycker inte att det var tufft att sparka ner folk som han gjorde. Jag minns när jag skulle möte Wimbledon med Vinnie Jones för första gången. Min lagkamrat Steve McMahon sa till mig: ”Bara så du vet kommer Vinnie att märka dig det första han gör”.
Steve fick rätt. Han smällde på mig direkt, men jag tänkte att det var bara att ta. I en duell efteråt så var det min tur. Jag drog en armbåge rätt i nacken på honom så han stöp. Jag trodde ju att han skulle bli vansinnig. Men han ställde sig upp och sa till mig: ”Now, we are even”.
3) – Diego Maradona. Jag mötte honom fem gånger när jag var i Fiorentina. Han var ju otrolig med två stora ekstockar som ben och en grym balans, men så fort han kom in i straffområdet försvann den där balansen, han föll utan att man nuddade honom. Han fick ju jämt domsluten med sig också, och en frispark utanför straffområdet med honom vid bollen var ju oftast mål nio av tio gånger.
Jag minns en match då vi vann borta mot Napoli med 3–2, med alla storfräsare på planen som Maradona och Careca bland annat. Det var stort.
JOHAN MJÄLLBY
Född: 9 februari 1971.
A-landskamper: 49.
Klubbar i karriären: IK Bele, AIK, Celtic, Levante.
Meriter: 4 ligatitlar i Skottland med Celtic, 2 skotska FA-cupguld, 3 ligacupguld, silver i Uefacupen 2003. 1 SM-guld med AIK.
MJÄLLBYS SVAR:
1) – Det finns ju bara en. Celtic Park i Glasgow så klart.
Det var en stämning utan dess like. Hela atmosfären var speciell, så som den är i Storbritannien, hela arenan sjunger. Extra speciellt var det ju i de stora matcherna. Fansen var oerhört passionerade.
2) – Svår fråga, jag tycker inte det fanns så många som slog mig (skratt). Men Marco Materazzi var tuff och ful. Han kunde gärna ge ett och annat tjuvnyp på fasta situationer och hålla en i tröjan så man fick slå sig loss.
3) – Ronaldo i Barcelona.
Vi mötte honom med AIK och han hade allt. Oftast när du ska möta världsstjärnor så vet du vad du ska göra för att försöka stoppa det som spelaren är bra på. I Ronaldos fall gick det inte, eftersom han var bra på allt.
Jag tycker han var den förste spelaren som hade grym bollkontroll i hög fart, han hade balans och var fysiskt superstark.
Upplev din dröm och se toppfotboll i Europa:
PREMIER LEAGUE – ENGLAND
Se stjärnlag som Manchester United, Chelsea, Arsenal och Liverpool.
LA LIGA – SPANIEN
Se stjärnor som Zlatan och Cristiano Ronaldo i Barcelona och Real Madrid. LÄS MER HÄR
SERIE A – ITALIEN
Se storlag som Juventus, Inter och Milan med stjärnor som Del Piero och Pato. LÄS MER HÄR