Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Tobias, Tim

Målet: OS 2020 – och ytterligare ett

Publicerad 2015-11-26

Linda Algotsson.

Linda Algotsson laddar för Rio och OS i fälttävlan.

Men fem olympiska spel är inte nog för 43-åringen.

– Jag räknar med att jag har hästar som räcker över Tokyo (2020) och ett OS till, säger hon.

Sedan får det räcka. Kanske.

I kvällens inomhusfälttävlan i Friends Arena var Linda Algotsson bästa svensk med en fjärdeplats. Hästen heter Fairnando och är en av hennes två OS-kvalade hästar.

– Jag hoppas att en av dem är i så bra form att jag blir uttagen. Det skulle vara väldigt kul, säger hon.

I OS i Peking 2008 slutade Linda Algotsson 13 individuellt. Det är bästa resultatet hittills i fyra OS sedan 1996. Nu är siktet inställt högre.

Lillasyster Sara Algotsson-Ostholts silvermedalj i London 2012 smittade av sig på Linda, som var med i laget.

– Det var häftigt. Vi har samma förutsättningar och bakgrund. Kan Sara lyckas kan jag. Det är bara att kämpa på. En medalj är inte längre en bara dröm, det är något som går att nå, säger Sveriges just nu leading lady i fälttävlan.

”Aldrig haft så många”

För sex år sedan flyttade Linda Algotsson hem till småländska Läckeby från en tid i Tyskland. Alla hennes tävlingshästar hade pensionerats. Det var bara att börja om från början och rida in en flock unghästar.

– Min plan var att komma tillbaka på toppen, säger hon.

Nu har Linda 14 hästar i träning. Fem av dem tävlas internationellt.

– Jag har faktiskt aldrig haft så många igång. Alla ska ridas varje dag. Det gör jag och min hästskötare.

”Häftigt att göra allt”

Alla Linda Algotssons hästar har alltid varit födda hemma på gården.

– Det är min grej. Det är häftigt att göra allt, från att välja hingst till rätt sto och sedan ta avkomman hela vägen upp till OS-nivå. Det är inte så många i världen som gör det.

Fälttävlan är en av världens tuffaste sporter. Skadorna är många och allvarliga, ibland med dödlig utgång. Men Linda Algotsson känner sig trygg med sina hästar och har klarat sig utan skador.

– Ja, bara några frakturer då och då. Jag försöker hålla mig kvar på hästen, det gör minst ont, säger hon.

Följ ämnen i artikeln