Mästarens fall

Stefan Holm rev ut sig på 2,36 – slutade fyra i höjdfinalen

PEKING. Drömmen om ett nytt OS-guld slutade med en bitter fjärdeplats.

Nu väntar en oviss framtid efter karriären för Stefan Holm, 32.

– Jag vet inte vad ett normalt liv innebär, jag har aldrig haft något, säger han.

Den regerande mästaren Stefan Holm klarade inte av att försvara sitt OS-guld från 2004 i Aten. Svensken blev utan medalj efter att ha rivit ut sig knappt på 2,36.

– Jag hoppade bra, men inte tillräckligt bra, säger han i den mixade zonen.

”Det imperfekta slutet”

Holm är lugn och saklig som vanligt. Han sparkar inte in några dörrar, ställer inte till någon scen.

Värmlänningen konstaterar bara kallt att det inte blev det perfekta slutet.

– Nej, det blev det imperfekta slutet. Det var nära, men de räckte inte. Tyvärr.

Holm gick felfri upp till 2,32 men rev sitt första försök på 2,34 grovt.

– Jag var lite småstressad. Jag visste att tar jag det här så är förmodligen medaljen klar.

I stället klarade Germaine Mason, Storbritannien, samt ryssarna Jaroslav Rybakov Andrej Silnov i första försöket och Stefan valde att spara sina försök till 2,36.

Där var han millimeter från att ta sig över, rädda sig kvar i tävlingen och få tre nya försök.

Rev med baksidan av låret

Båda försöken var riktigt, riktigt bra. På första försöket rev Holm knappt med baksidan av låret. Det andra, och sista hoppet, var snudd på lika bra men svensken nuddade ribban som darrade till och så småningom trillade av ställningen.

– Jag trodde nästan när jag landade i mattan att jag hade klarat hoppet. Den kunde lika gärna ha legat kvar, men i dag föll den och det blev inte mer än nära.

– Den tur hade i Aten på 2,36, den oturen hade jag i dag i stället. Jag touchade med höger baklår.

En besviken Holm lämnade mattan snabbt och tog sig för huvudet – utslagen och på en snöplig fjärdeplats.

– Det är jävligt tungt. Mycket tyngre än i Osaka i fjol.

Orkar inte fortsätta

Vann gjorde i stället ryssen Andrej Silnov, före Germaine Mason och Jaroslav Rybakov.

Mycket talar nu för att Holm lägger av helt med höjdhopp efter den här säsongen. Han saknar fortfarande VM-guld utomhus – och det lär så förbli, trots att VM avgörs i Berlin nästa år.

– Jag kan inte tänka mig att jag är med om ett år, säger han.

– Då måste jag förmodligen operera foten och det känns inte så jäkla intressant. Jag har legat på den här nivån i elva säsonger utan att ha behövt operera nånting. Jag vet inte om jag skulle orka det.

– Ska jag fortsätta kört hårt måste jag operera hälsenan och då är det rehab och börja om på noll i höst. Då är jag 32,5 år gammal, det känns inte så jätteintressant.

– Jag vill inte harva runt och hoppa 2,15, 2,20 och inte ha någon chans mot de bästa.

– Jag hoppar inte höjd för att det är kul, jag hoppar höjd för att vinna tävlingar. Ärligt talat, så kul är det inte faktiskt.

”Vet inte vad ett normalt liv innebär”

Den här säsongen planerar han dock att fullfölja.

– Det är väl Finnkampen, någon mer tävling och GP-finalen i Stuttgart. Det är bara att försöka ladda om.

Hur mycket lockar ett normalt liv?

– Jag vet inte vad ett normalt liv innebär, jag har aldrig haft något.

Har du funderat på vad du ska göra efter karriären?

– Nej. Jag ska inte hoppa höjd i alla fall. Men det här har varit större delen av mitt liv, så jag vet ju inget annat.

Vad gör du i kväll?

– Deppar. Och äter godis.