En parodi, Tre Kronor
Wennerholm: Monumental brist på kommunikation
OTTAWA. Hockeyns landslagslednings sätt att sköta uttagningen till OS börjar bli klassisk nu.
En klassisk parodi.
Aldrig har så få retat upp så många genom sin klumpiga hantering av OS-uttagningen.
Bristen på kommunikation är monumental.
Och då menar jag inte Bengt-Åke Gustafsson utan framförallt Sveriges general manager Mats Näslund.
Om Sverige spelade lika amatörmässigt i OS som landslagsledningen skött laguttagningen till det här mästerskapet, skulle vi slåss med Norge att undvika sistaplatsen.
Mikael Samuelsson reagerade med ryggmärgen och sa precis vad han tyckte om beskedet att han inte kommit med.
”They can go fuck themselves” är numera en del av den svenska hockeyhistorien.
Hade varit så enkelt
Jag skrev redan då att det var ofantligt klantigt att inte ens ringa upp de NHL-spelare som inte skulle komma med i truppen i god tid och förklara varför.
De fem, sex man som stod närmast och förekom i förhandsspekulationerna.
Framförallt de som var med och spelade hem OS-guldet i Turin, men också hela den nya, unga generation som slagit igenom i NHL.
Det hade varit så enkelt.
Kanada informerade alla som inte skulle komma med i god tid och förklarade i detalj hur lagledningen tänkt och varför de inte passade in i OS-truppen till Vancouver. Det var naturligtvis ett chockbesked för många spelare, men samtidigt visste alla vad som gällde när OS-truppen presenterades.
Det kom inte som en chock när mikrofonerna sträcktes fram och alla ville veta hur det kändes att inte få vara med.
Sandlådenivå på kontakten
Därför har jag full förståelse för Mikael Samuelssons reaktion.
Och nu när förbundet äntligen hör av sig handlar det om de här petade spelarna kan tänka sig att vara tillgängliga om det blir några skador i den svenska truppen.
Ingå i en reservtrupp, där oddsen nästan är obefintliga att någon kommer med, men ändå kräva att de ska säga till sina fruar, flickvänner och ungar att det kanske inte blir den där semestertrippen alla räknat med under OS-uppehållet.
Snacka om att bjuda in någon med armbågen.
Nu vill jag inte anklaga Bengt-Åke Gustafsson för att göra ett dåligt jobb.
Han har sitt lag att tänka på och ska inte ha något som helst med de administrativa uppgifterna att göra.
Han har annat att tänka på.
Det är general managern Mats Näslunds jobb att sköta de kontakterna och där har han misslyckats kapitalt.
Det är sandlådenivå på kontakten med de spelare han har att sköta och det är ingen slutsats jag själv har dragit – även om jag anat det – utan det är den bild jag fått från spelarna själva.
Nu är inte Näslund heltidsanställd och det kan förklara att han inte har tid att lägga all den tid som krävs för att sköta kontakterna med spelarna och allt folk runtomkring landslaget Tre Kronor.
Måste bli bättre på ledarsidan
Därför känns det nästan som ett krav att tillträdande Pär Mårts får den självklara resurs som att ha en heltidsanställd general manager vid sin sida.
Om nu Sverige och Tre Kronor ska vara en av världens största hockeynationer måste vi utmana även kanadensare och ryssar på ledarsidan och inte bara gnälla om att vi blir överkörda hela tiden.
Nog om detta.
Nyckelspelarna i Tre Kronor är i alla fall i OS-form och här i Kanada är Sverige den största utmanaren till ett kanadensiskt eller ryskt OS-guld.
Kanadas assisterande coach Ken Hitchcock – precis sparkad från Columbus – sa i sin analys på TSN att Sverige är ett landslag som aldrig gör några misstag.
Då talade han naturligtvis om spelarna på isen och att man inte får något gratis då man möter Sverige.
Inte om den svenska lagledningen.