Större än någonsin i Italien
Skymmer sikten för Champions League
MILANO. Mamma Mia!
Så stor Zlatan är nu.
Så stor att han till och med skymmer sikten för Juventus-Real Madrid.
Jag kom till Italien med siktet inställt på Juventus–Real Madrid och Inter–Anorthosis. Men så kom där en lång, stor svensk och ställde sig i vägen för stormatcherna. Han intog Gazzetta dello Sports förstasida under rubriken ”Mamma Mia!”. Han fanns i tidning efter tidning. Han var överst på alla betygslistor. Han lovprisades i radio och när jag på tv såg Studio Sport hade han tillägnats ett eget inslag. Till tonerna av just
Abbas ”Mamma Mia” visades hans fotbollspoesi mot Roma upp medan en lika poetisk kommentator pratade om hans ”kontrollerade kraft, styrka och sammet”.
När jag i mild höstsol njöt av en hög sporttidningar och präststrypar-pasta var han åter där, i konversationen mellan två kostymprydda eleganta män vid bordet bredvid; ”såg du målet, det första ... Cazzo, fan, vilket mål”.
Zlatan Ibrahimovic. I går var han större än störst i Italien, större än han någonsin varit. Därför att varje insats av den här typen, där han spelar en avgörande roll i ett stormöte, tar honom ett steg högre upp, ett steg närmare det som alltid varit hans mål och drivkraft: att bli den bäste av de bästa.
”Mourinhos glädje”
Mourinho pratade efteråt om sin nya älskling Ibra, kallade honom ”min glädje”. Det är vackert att de två funnit varandra så och det är viktigt. För att Zlatan söndag efter söndag, seger efter seger, mål efter mål, ska kunna överträffa sig själv.
Och, inte minst, för att han ska lyckas även på tisdagar och onsdagar, fullt ut. Det är nött sanning att Zlatan måste glimra även i Champions League och landslaget för att vinna den internationella guldbollen. Dock inte mindre sann för det. I morgon kväll, mot Anorthosis, måste han bekräfta sig själv på samma vis som mot Roma.
”Jag har aldrig sett Ibrahimovic spela med ett sådant här självförtroende. Han vet att han är nummer ett, att han är bäst”.
Så sa Gazzetta dello Sports främste Inter-reporter och Zlatan-kännare Andrea Elefante i går. Jag tror att han har fel när han säger att Zlatan kan vinna guldbollen redan i år, där önsketänker Andrea. Men han har rätt i att det Z-signerade självförtroendet är tillbaka med full kraft. Jag och vår tv-profil Jenny
Modin pratade med många på Gazzettan om just Zlatan och hon, som inte upplevt det live förut, var lätt tagen över exakt hur stor de största italienska fotbollstyckarna finner vår store svensk.
Juventus är tillbaka
Så stor att han är mer omtalad och omskriven än den fullständigt ljuvliga fotbollsbakelse som väntar i kväll. När jag i dag tar tåget till Turin är det för att se samma lag som jag såg mötas i CL i mars 2005. Men då under helt andra förutsättningar. Då var Juventus fortfarande den mäktiga, orörbara, hade inte fallit, släpats i smutsen, tvingats bort från fotbollens finaste salonger. Nu är Juve tillbaka i Champions League och det betyder allt, precis allt, för klubben. Bara med spel i CL kan man få pengarna som behövs för att börja värva riktigt stort igen. Men, nästan lika intressant, är hur viktigt det är för Juventus självkänsla att vara med bland de största igen. För det är som fotbollsdirektör Alessio Secco, när han pratade om ”lo stile Juventus”, den speciella stilen, sa nyligen:
”Att tillhöra Juventus är något helt unikt och det förs vidare från generation till generation”.
Stil och känsla lär dock inte räcka mot mäktiga Real Madrid i kväll. Juventus skälver efter senaste förlusten, mot Napoli. Därmed inte sagt att Real får det lätt. I Turin hämtas inga lätta segrar.
Olof Mellberg och Albin Ekdal då, vad säger experterna om dem? Jo, att Mellberg börjar på bänken, men absolut kommer att få speltid även i CL och att Ekdal imponerar för sin ålder och har ”en bra personlighet”. Gott nog, men inte mer än så.
De stora orden, de tog slut när han, ni vet vem, skulle beskrivas.
Mamma Mia.