Laul: Om Hamrén velat sätta hårt mot hårt hade han vunnit
CHIANG MAI. IFK Göteborg beordrade hem Jakob Johansson.
Malmö FF ”stoppar” Jiloan Hamad och Pontus Jansson från landskampen mot Argentina.
Klubblagen flyttar fram sina positioner gentemot landslaget.
Men det är inte så dramatiskt som det kanske låter.
För det första:
Vi vet inte med säkerhet om förbundskapten Erik Hamrén verkligen hade tagit ut Jiloan Hamad, 22, och Pontus Jansson, 21, i truppen mot Argentina. Nog för att det är två spelare vi med stor säkerhet kommer att få se i det ”riktiga” landslaget framöver – men hade de blivit uttagna just den här gången?
Jag är inte hundra på det.
Bästa parallellen är Oscar Hiljemark.
Han slog igenom med dunder och brak under fjolårets januariturné men kom inte med i truppen när Sverige mötte Kroatien månaden därpå. Hiljemark har fortfarande inte blivit uttagen i landslaget. Kanske dags nu, när han är utlandsproffs i PSV Eindhoven?
Av tradition har allsvenska spelare (så länge det inte handlar om hemvändare) haft svårt att ta en ordinarie plats i landslagstruppen. De testas lite då och då, åker på januariturnér men det är först när de flyttar till större ligor som också landslagskarriären tar fart.
Bättre ge Hiljemark chansen
Både Hamad och Jansson är fortfarande allsvenska spelare, vi ska inte glömma det.
Dessutom har Erik Hamrén precis studerat båda under januariturnén. Han vet var de står och vad han får. Bättre i så fall att känna på en mittback som Twentes Rasmus Bengtsson eller en mittfältare som nyss nämnde Hiljemark?
Sedan är alla dörrar öppna och allt möjligt när det drar ihop sig till VM-kvaltrupputtagning senare i vår.
Ingen stor dramatik, alltså – även om Hamad och Jansson säkert sörjer att de inte får chansen att slå en tunnel på Leo Messi.
För det andra:
Om Hamrén velat sätta hårt mot hårt hade han vunnit. Argentina-matchen spelas på ett Fifa-datum, då äger landslaget frågan, klubbarna måste släppa spelare. Av allt att döma handlar det om en förhandling där MFF fått gehör för sina argument.
Och det är denna förhandling som är det nya och intressanta i frågan.
Eller förhandlingarna, kanske man ska säga.
Jag skrev i går om hur IFK Göteborg gjorde ett (förvisso klent) försök att få loss Tobias Hysén och Jakob Johansson till träningslägret på La Manga. Trots att Mikael Stahre satt med trumf på hand (januariturnén är inte på Fifa-datum) blev resultatet en blaskig kompromiss ur Blåvitts perspektiv.
Det hela kan ställas på sin spets
Rikard Norlings argument verkar ha varit att det får räcka att släppa spelare till en vintersamling och det blev januariturnén.
FC Köpenhamn och Rosenborg har i många år sagt blankt nej till att släppa spelare i januari. Anledningen till att FCK:s Pierre Bengtsson är med i Thailand beror på att den danska toppklubben inte gick vidare från Europa League-gruppspelet.
Januariturnén existerar tack vare föreningarnas goda vilja. Den dagen Sverige har klubblag som avancerar från Europa Leauges gruppspel ställs det hela på sin spets. Ska januariturnén överleva i längden måste landslaget lyssna på klubblagen. Det verkar de ha gjort i det aktuella fallet.
Till sist: tänk att Sverige–Finland gör upp om världsmästartiteln i fotboll i Thailand. Den var det inte många som såg komma för några veckor sedan. Men det är väl bara att göra som Tre Kronor – köra över dem.