Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Rätt att strejka

Frågan om skadeersättning är laddad – och värd att slåss för

spelstopp? Sportbladet berättade i måndags om planerna på en strejk som kan leda till inställda matcher.

De är välbetalda och sysslar med det roligaste de vet inför tusentals åskådare.

Ändå hotar allsvenska spelare att gå ut i strejk på grund av sina ekonomiska villkor.

Det gör de rätt i.

I ett internationellt fotbollsperspektiv är strejk inget unikt även om frågan mig veterligen aldrig varit uppe i Sverige tidigare. I höstas ställdes till exempel första omgången av spanska La Liga in.

Snittlönen i allsvenskan har senaste åren legat runt 50 000-60 000 kronor i månaden (sign on-bonusar medräknade). Vi pratar om ett yrke där arbetarna brukar vara överens om att de får syssla med det roligaste de vet – spela fotboll inför publik.

Ändå talas det nu om en strejk som ingen egentligen vill ha.

Två punkter

Spelarna vill ändra kollektivavtalet på två punkter: rätt till full ersättning vid fotbollsrelaterade skador samt att tjänstepension ska ingå i nytecknade kontrakt. Tjänstepensionen behöver inte innebära någon merkonstad för klubbarna utan kan lösas genom omfördelning av totala kontraktsvärdet.

Frågan om skadeersättningen är mer laddad.

Var går gränsen?

I dagsläget hamnar spelarna, precis som vilken arbetstagare som helst, hos Försäkringskassan efter tre månader. Men var går gränsen när en spelare är att betrakta som i tjänst igen? En korsbandsskada håller dig borta från match och kollektiv träning i sex till nio månader, däremot lägger du ner lika mycket träningstid på gymmet,

i simbassängen eller på motionscykeln under den här tiden – om inte ännu mer. Det är ett krav från

klubben för att du inte ska komma tillbaka tio kilo tyngre.

I de flesta vanliga yrken drabbas man av skador i undantagsfall – som fotbollsspelare (och idrottare) är det något man får räkna med då och då under 15 år av yrkeslivet.

Exakt hur det nya avtalet ska se ut är jag inte beredd att hugga i sten men att spelarna gör rätt som går samman för att påverka sin situation är välkommet, det svenska spelarfacket SFS har länge framstått som en svag aktör inom svensk fotboll.

Var kreativa, klubbledare

Föreningarna kan på ett enkelt sätt dra nytta av skadade spelare genom att använda dem i pojk- och flicklagsverksamheten, reklamjippon, sponsorträffar, massmediala sammanhang eller på egna hemsidan för att marknadsföra föreningen. En idérik klubbledning kan på så sätt kompensera skadekostnadsökningen till viss del och vips kan alla strejkplaner förhoppningsvis läggas ned.