Anrell: Det blev ett drama till slut och Marcus Hellner är världens nya skidkung
WHISTLER. Fyra kungar – två på läktaren, två i skidspåret.
En ska bort – minst.
Mina damer och herrar: världens nya skidkung heter Marcus Hellner.
I alla fall i tre dagar till…
Allt var så vackert.
Först snöflingor stora som vitklädda backhoppare, sen något uppklarnande.
Och så, just när Marcus Hellner åkte in på upploppet, bröt solen fram. Knivskarp. Den klarblå himlen strålade i kapp med den svenske kungen Carl XVI Gustafs och den norske kungen Harald V:s lätt gula ansiktsfärger.
Hellner tog en flagga från publiken med de spretiga bokstäverna ”SUNNE” på. Han förde den ända in i målet, innan han satte ner den i snön.
Som när en upptäcktsresande intar Sydpolen eller månen eller en krigare intar Berlin.
Det var stor och stark symbolik och det var verkligen Hellner som fick göra det.
Av de 15 senaste mästerskapsstafetterna har Norge vunnit tolv.
De har vunnit sex av de sju senaste. Men nu var var den eran över.
Allt orsakat av det här unga, urstarka svenska laget med Marcus Hellner – världens nya skidkung – som skoningslöst ankare.
”Han är iskall, den där Hellner”
När Petter Northug tog in sekund efter sekund på slutet var alla svenskar oroade.
Alla vet ju vad Northug kan göra i en spurt.
Alla var upphetsade, utom min norske kollega på VG som sa:
– Han är iskall den där Hellner.
Han visste precis.
Det visade sig senare att Hellner var iskallare än till och med min norske kollega anade.
Det fanns många som hade all anledning att känna triumfens ögonblick efter den episka skidstafetten.
Marcus Hellner i första hand. Självklart.
Han har nu tagit två guld i OS.
Det är ett mer än Petter Northug som är hans främste utmanare om titeln OS:s skidkung.
Anders Södergren som till slut fick kröna sin karriär med ett OS-guld efter en usel säsong och en karriär som verkligen varit en enda lång uppvisning av världsklass som kvävts av frustration.
Strålande säkrat, Södergren
Han var grandios i skiathlon häromdagen.
Strålande i går när han kom med ett ryck som definitivt bäddade för Hellners slutrunda och guldet. Strålande också att han säkrade och inte åkte för tidigt. Stafett handlar ju mycket om att inte gå in i väggen eftersom tidsmarginalerna accelererar så snabbt.
Hjelmeset gav det beviset i går. Han har aldrig tappat i en stafett under hela sin långa karriär tidigare. I går var han chanslös när klistervallan gjorde skidorna isiga och bakhala.
Johan Olsson som körde en fantastiskt fin andrasträcka i klassisk.
Daniel Richardsson som öppnade lugnt och tryggt och la grunden.
Det är ändå ganska märkligt att det blev så spännande till slut. Ett drama.
Petter Northug åt upp sekund efter sekund och närmade sig tätklungan. Från 37 sekunder till 15.
Man skulle kunna säga att Northug vann sista sträckan, men vad hjälper det när Sverige vann hela loppet? Inte mycket. Vinner man sista perioden men förlorar matchen har man inte vunnit någonting.
Norge deppade lite, men de föll med sin stolthet i behåll. Stafetten avslöjade obönhörligt att norsk skidåkning är ett ihåligt skrytbygge kring Northug och att han är alldeles för ensam i toppen, som jag skrev redan i går.
En ohygglig spurtare
Borde vi varit så nervösa?
Ja och nej. Ja för att Northug är ohygglig i en spurt. Nej därför att Marcus Hellner faktiskt avslöjade efter loppet att han bestämt sig för att släppa upp Northug tills 15 sekunder av försprånget återstod.
Exakt det gjorde han.
Lite retsamt då där.
När rapporterna kom om 15 sekunder gick han förbi sina två tätkamrater och höjde tempot skoningslöst så att det blev 26 igen på några hundra meter.
Så agerar en skidkung. Exakt så kaxig och självmedveten är en skidkung.
Skidsporten har fått två portalfigurer. Två unga giganter. Hellner och Northug är bara 24 år och deras tvekamper kommer att dominera den här sporten i åratal.
Bra för sporten
– Det här är fruktansvärt bra för skidsporten, jublade mina norska kollegor mitt i bedrövelsen över det uteblivna guldet i går.
Jag håller med.
Hellners skidkungsstatus blir ju inte mindre av att han före OS faktiskt sa att han skulle ta två guld, kanske inte på de här distanserna, men ändå. Efter den första fjärdeplatsen var det kanske inte så många som trodde på det.
Men de hade fel.
När jag skriver att Marcus Hellner är skidkung i OS så innehåller det ändå ett litet förbehåll:
Femmilen återstår på söndag.
Den går i klassisk stil vilket naturligtvis är en nackdel. Särskilt för Hellner, men åtminstone i viss mån för Northug.
Till fördel är det däremot för Johan Olsson som förutom att vara i fantastiskt form också är klassisk expert.
Han är ingen femmilsexpert, men avslöjade i går att han tränat på femmil ända sen i somras. Han är urstark. Han kan vinna.
En annan som kan vinna är självklart Anders Södergren. I går inför stafetten sa han att han kände sig i nästan otäckt bra form. Vad betyder det?
Det blir hur som helst en fantastisk femmil.
Grundtips: Petter Northug. Det handlar ju trots allt om masstart som ibland verkar vara en skidform som skapats för honom. När han spurtar ser han nästan ut som gamle sluggern Piero Gros gjorde – när han åkte slalom.
Gardera med Johan Olsson.
Gardera nästan lika mycket med Marcus Hellner och Anders Södergren och en eller annan italienare.