"Miracle on ice"
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-02-16
Mats Wennerholm listar mest klassiska OS-matchen
"Do you believe in miracles? Yes!”
Det var sportkommentatorn Al Michaels ord när han räknade ner de sista sekunderna i USA:s match mot Sovjet-unionen i tv-kanalen ABC:s sändning från Lake Placid 1980.
USA hade slagit Sovjet med 4–3 och skrivit historia – det som sedan kallats ”Miracle on Ice”.
De amerikanska college- och amatörspelarnas OS-guld och seger mot stormakten Sovjet rankas fortfarande som en av de största idrottshändelserna någonsin och är given etta inom ishockeyn.
Så vad hände?
Bakgrunden är minst lika viktig som själva händelserna. Det kalla kriget pågick för fullt och de politiska relationerna mellan USA och Sovjet var ansträngda, efter Sovjets intåg i Afgha-nistan (USA skulle bojkotta sommar-OS i Moskva senare samma sommar). USA:s självfötroende som nation var också stukat. Vietnamkriget låg bara fem år bort och det var ekonomisk kris i landet.
Symbol för patriotism
Segern i Lake Placid blev på så sätt en symbol för den amerikanska patriotismen och det har aldrig viftats så flitigt med stjärnbaneret som under finalrundan i OS 1980.
Coachen Herb Brooks blev geniförklarad.
Nu var det inte så att han samlat ihop ett gäng collegegrabbar veckorna före OS.
Han hade byggt sitt lag i ett och halvt år och hade varit på en fyra månader lång turné - inför OS-turneringen, med stenhårda träningar och matcher.
Ingen annan nation – mer än ryssarna – hade de förutsättningarna.
Samtidigt hade amerikanerna fått stryk med 10–3 av Sovjet i en träningsmatch i Madison Square Garden i New York just före OS-starten.
Ingen räknade med USA.
Sen kvittering mot Sverige
Jag minns amerikanernas öppningsmatch i OS, där de mötte Sverige och fick 2–2 efter en sen kvittering med bara 27 sekunder kvar att spela. Då satt man och svor framför tv:n och - hade inte en tanke på att det amerikanska målet bäddade för USA:s guld senare i turneringen. Eftersom det resultatet senare plockades med till finalrundan – som då avgjordes i gruppspel med fyra lag – hade det inte ens räckt att slå Sovjet om Sverige hade vunnit den där öppningsmatchen.
Herb Brooks var också medveten om hur avgörande det var att ha rätta turen i en så kort turnering och hade drillat sina spelare att vara på tårna i varenda läge och utnyttja varenda misstag motståndarna gjorde. Så kom också amerikanernas 2–2 i första perioden till. Sovjets målvakt Vladislav Tretjak hade räddat ett skott i slutsekunderna och returen gick rakt ut. Men både Tretjak och backarna slappnade av i tron att signalen gått för första periodens slut.
Då störtade Mark Johnson fram och vräkte in kvitteringen.
Precis som han var programmerad att göra.
Det ledde fram till ett av hockeyhistoriens mest kontroversiella beslut. Sovjets coach Viktor Tichonov bänkade Tretjak – av många ansedd som världens bästa målvakt – och satte in Vladimir Mysjkin i kassen.
"Coach Crazy"
När Mark Johnson flera år senare spelade med Vjatjeslav Fetisov i NHL frågade han varför Tretjak blev utbytt i just den matchen.
– Coach crazy, var Fetisovs korta svar.
Men USA hade en match kvar i finalrundan. De var tvungna att vinna mot Finland i sista matchen, men låg under med 1–2 efter två spelade perioder. I periodpausen sa Herb Brooks de numera berömda orden:
– Förlorar ni den här matchen kommer ni att förföljas av det resten av livet. Det kommer att stå på era gravstenar.
Nu kommer det förmodligen stå något annat.
Mats Wennerholm