Johan Davidsson bäst på allt i HV
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-04-25
Lagkaptenen har
fyra SM-guld med klubben
Ingen förtjänar att guldmålas mer än HV:s kapten Johan Davidsson.
Och få har större vana att fira guld.
I natt firade han sitt fjärde SM-guld och han har ett finskt mästerskap som slutade med att segerbucklan brann upp.
– Ja, rekordet kom i Finland då vi firade i nio dagar. Men det är lika roligt varje gång, säger Davidsson mellan cigarrpuffarna och med champagnen droppande från taket.
Lagkapten, pådrivare, matchvinnare och hela slutspelets MVP.
HV 71:s fjärde SM-guld kan sammanfattas med ett enda namn:
Johan Davidsson.
Men det håller han inte med om själv naturligtvis.
– Nej, det här är en lagseger och utan alla tjurskallar i det här laget hade vi inte vunnit fyra sudden death mot Djurgården. Det är många som vill ta det där extra skäret och göra det där avgörande målet. Och så har vi Stefan Liv som gör de där avgörande räddningarna en målvakt måste göra för att ett lag ska vinna SM-guld.
Genomtrevligt intryck
Så pratar en kapten om sina medspelare. Men för att förstå Johan Davidssons storhet måste man prata med medspelarna om deras kapten. Få hockeyspelare ger ju ett så extremt genomtrevligt intryck som just HV-kaptenen.
– Han är verkligen sådan. Ett föredöme på träningar och i match och en bra kompis utanför isen. Jag har aldrig haft en bättre kapten och jag tror aldrig jag träffat en bättre människa. Han får alla att trivas, säger radarkompisen Jukka Voutilanen.
– Dessutom ger han hundra procent på både träningar och match. Jag förstår inte var han får all energi ifrån. ”He leads by example”, säger Jukka när han tvingas övergå till engelskan för att förklara Davidssons storhet.
Hyllade sina motståndare
Den som sett Johan Davidsson i alla officiella sammanhang håller med. Alltid lika rättfram, alltid lika trevlig i med- som i motgång.
I går var han den förste att hylla Djurgården och publiken på Hovet och han fixade så att HV-spelarna tackade av djurgårdarna så fort som möjligt efter matchen.
– Jag vet hur det kändes när vi förlorade mot Färjestad i fjol och det är ingen rolig känsla att stå där och se på som förlorare efteråt. Då vill man av isen så fort som möjligt. Jag förstår besvikelsen och Djurgården har gjort en fantastisk säsong och pressade oss verkligen i den här finalserien, säger Johan Davidsson.
”Bäst på allt han gör”
Frågan är om Johan Davidsson ens kan bli förbannad.
Det kan han.
Men de få gånger det händer sker det i slutna rum.
– Ja, vi fick en dundrande utskällning uppe i Skellefteå i våras då vi förlorat med 2–3 i grundserien och inte vunnit på fem raka matcher, säger Per Ledin.
– Då var han inte glad. Han förklarade för oss att det här håller inte och att man måste visa stolthet för klubben man representerar. Och det var helt rätt.
– Hemligheten med Davidsson är att han är bäst på allt han gör. Både på och vid sidan av isen. Han finns alltid till hands för en och han är den bäste kapten jag haft.
De unga spelarna som kommer till HV utifrån möter också en kapten de älskar.
Oscar Sundh kan inte tänka sig ett bättre föredöme.
– Nej, han är samma stora ledare både på och utanför isen. Alltid glad och positiv, men med en enorm vilja och drivkraft. Jag förstår inte var han får den där viljan ifrån men det är en människa man verkligen har respekt för, säger Oscar Sundh.
Det är svårt att förstå att detta idrottsliga föredöme var med och firade ett finsk mästerskapsguld med IFK Helsingfors 1998, ett firande som slutade med att någon lyckades elda upp segerbucklan.
Inte riktigt kanske, men själva bucklan stod och svajade på en träsockel som brunnit ner till grunden när firandet var över.
– Ja, det är svårt att slå och firandet pågick i nio dagar. Här hemma är rekordet sju dagar efter ett SM-guld och det var väl det första. Men på den tiden var man ung. Nu har åldern tagit ut sin rätt, så det gäller att ta det lugnt för att orka med, säger Johan och plockar ner några ”Mer” med päronsmak inför bussresan hem till Jönköping.
Med ett nyskrivet femårskontrakt med HV 71 kan det ju bli fler SM-guld att fira.