Bjurman: Det är en nästan surrealistiska slutspelsresa

Per Bjurman

NEW YORK. Chicago är det bättre hockeylaget och borde vinna den här finalen.

Men vad den sortens logik betyder har vi ju fått lära oss under årets slutspel.

Och Philadelphia har den senaste månaden utvecklat en vinnarattityd som liknar ingenting.

Så NHL-säsongen kommer att avslutas med ett förtjusande oförutsägbart krig.

Efter Philadelphias 4-2-seger i den femte matchen mot Montreal hemma i lyckorusiga Wachovia Center i natt är det alltså klart.

Det blir Chicago mot Philadelphia i Stanley Cup-finalen 2010.

På papperet ser det ut som en serie som segrarna i den betydligt tuffare västra konferensen, Chicago, ska vinna – och det rätt lätt.

De har mer individuell talang, de har större djup i truppen, de är taktiskt mer drivna, deras finske målis är hetare än en bastuaggregat hemma i Vantaa och de hungrar efter framgång som

Men Washington skulle slå Montreal också. Och det skulle Pittsburgh, regerande mästarna också. Sen skulle Boston naturligtvis aldrig tappa 3-0-ledningen i serien mot Philadelphia, San Jose skulle inte bli svepta och Phoenix skulle inte ta Detroit till några sju matcher.

Hawks får bucklan

Det har kort sagt – som alla OS-år! – varit ett mycket egendomligt slutspel i år, så man är bara enfaldig om man tror att logik och teori plötsligt ska betyda nånting.

Dessutom:

Det Flyers eventuellt saknar i ”skills”, det tar de med råge igen med hjärta, karaktär och kollektiv vinnarinstinkt.

Under sin nästan surrealistiska slutspelsresa – som egentligen började när Brian Boucher tog den sista straffen i den sista grundserieomgången och alltså också inkluderat en historisk 0-3-vändning mot Boston – har de kaxiga gossarna i den moderna inkarnationen av ”Broad Street Bullies” utvecklat en kollektiv känsla av odödlighet.

De spelar, ser det ut som, med vetskapen att de inte KAN förlora.

Såna lag är också väldigt, väldigt svåra att slå.

Så, ett tips?

Mja, jag lutar nog ändå åt att briljanta Hawks får lyfta den mytomspunna bucklan. Men det blir jämnt, det blir spännande och det blir roligt att se.