”Vi flyttar svenska barn 100 mil utan att blinka”
Efter regeländringen: Spår klubbdöd, 20–0-matcher och korruption
Publicerad 2024-06-26 10.06
2022 avslöjade Sportbladet miljonrullningen med utländska ishockeyungdomar.
Nu förbjuder Svenska ishockeyförbundet de breda importerna.
– Det kommer bli ojämnare ligor, 20–0-resultat och lag på landsorten kommer tvingas lägga ner, säger Flemingsbergs sportchef Fredrik Strandfeldt om åtgärden.
I de svenska regionala J20-serierna (för spelare upp till 20 år) hade förra säsongen nästan var tionde spelare en annan nationalitet än svensk. i J18 var samma siffra knappt 8 procent och i U16 drygt 3 procent. Allt enligt sajten Elite prospects statistik.
Nu drar Svenska ishockeyförbundet i handbromsen.
För att få ett sportvisum och spela ishockey i Sverige kommer myndiga spelare från och med säsongen 2024/25 nu behöva delta i de nationella serierna.
Samtidigt förbjuds spelare under 18 år som inte kan styrka att de är på högsta nationella nivå helt att byta till svenska klubbar.
– Idag har vi över 800 utländska barn i svensk hockey vilket vi inte tror är bra för varken de som lämnat sitt hemland eller för svensk ishockey på sikt, sa tävlingschefen Magnus Mårtensson när de nya tävlingsbestämmelserna presenterades på förbundets hemsida.
Det är ett efterlängtat beslut inom många läger av svensk hockey, och redan i samband med att Sportbladet avslöjade miljonrullningen med utländska importspelare inom svensk juniorhockey för två år sedan lovande Svenska ishockeyförbundet krafttag.
Men det är också en förändring som skapar oro för svensk juniorhockey.
Det har gått två år sedan vi träffade Fredrik Strandfeldt under läktaren i ishallen i Nyköping, som en del i Sportbladets uppmärksammade reportage. Då hade han precis sett sitt J18-lag från Flemingsberg förlora mot Nyköping i en match som innehöll totalt 30 utländska spelare i varierande ålder.
Den nu nyss avslutade säsongen, 2023/24, hade Flemingsberg tio importspelare under 18 år i sitt juniorlag och ytterligare två i U16.
Men Strandfeldt håller inte med om att klubbens verksamhet är ett hot varken mot ungdomarna eller svensk ishockey. Han beskriver dem snarare som en bricka i en kamp mellan giganterna och småklubbarna i svensk hockey.
Mellan de som har en nationellt gymnasieutbildning (totalt 27 klubbar, varav Djurgården, AIK och Flemingsbergs lokalrival Huddinge i stockholmsområdet). Och de som står utan.
”Försvann 75 killar i en enda kull”
Strandfeldt understryker att han inte vill uppfattas som bitter. Att han talar för småklubbarna är också självvalt.
– Jag tackade nej till att bli tränare i en NIU-klubb så sent som för några veckor sedan. Jag tycker det är roligare att vara i en småklubb. ”Ingen gillar oss, men vi bryr oss inte”, den mentaliteten passar mig.
NIU-klubbarna är härskarna i svensk juniorhockey. För det är till de föreningarna de mest lovande spelarna söker sig för att få bästa möjlighet att kombinera sin ishockey med en skolutbildning.
– I det här laget är alla spelare som är födda 2006 redan klara för Färjestad, AIK, Leksand, Rögle, Växjö… De är alla borta till nästa säsong. Totalt skickar vi 15 spelare till elithockeygymnasierna i varje årskull, sa Fredrik Strandfeldt när vi sågs i Nyköping 2022.
Nu beskriver han återigen förutsättningarna för de föreningar som står utan den typen av skola.
– Det försvann 75 stockholmskillar ut i landet till olika NIU-skolor bara i 08-kullen. Om du dessutom tänker att de 75 spelarna var ganska bra, och så adderar du att Huddinge, Djurgården och AIK väljer tio var så är du uppe på över 100 spelare bara i 08-kullen. Efter allt det så ska vi sedan börja välja spelare från nummer 100 i kvalitetsstegen.
Strandfeldt beskriver hur det inte finns något självändamål för Flemingsberg att hämta in utländska juniorer. Att det är knöligt att lösa allt socialt och att såväl kulturella som språkliga barriärer hela tiden ställer till det.
– Men vi har inget val. Vi hittar inte svenska spelare som är beredda att offra det som krävs för att spela i de här J18-serierna. Att träna två pass av om dagen sex dagar i veckan. Vi söker med ljus och lykta efter dem, men det är svårt.
Strandfeldt suckar.
– Det är extremt tufft för U16-spelare att gå upp och spela juniorhockey. Det går liksom inte att skratta bort och tro att 08:orna som spelade Stockholm cups b-serie ska lösa det. Det kommer bli 100-0. Det är inget snack.
Fredrik Strandfeldt talar så klart i egen sak; han vill Flemingsbergs bästa. Men om hans spådomar slår in kommer det ofrånkomligen påverka hela den svenska ishockeyn.
För sportchefen är övertygad om att kvalitén på de svenska juniorserierna kommer urholkas. Helt enkelt för att det inte finns tillräckligt många spelare kvar när storklubbarna handplockat sina trupper.
– Jag tar upp det här på varje möte i Stockholms ishockeyförbund och jag gör det för att det är viktigt för svensk hockey. Vi förstör vår juniorhockey själva just nu, och det är framförallt de stora klubbarna som gör det.
Han beskriver hur de bästa spelarna samlas i några få juniorlag vilket krossar konkurrensen. Samtidigt flyttar klubbarna också hela tiden upp yngre spelare, som ännu inte har åldern inne, för att försöka stimulera deras individuella utveckling.
Något Strandfeldt också menar sänker spelkvalitén.
– Jag var på en föreläsning hos Svenska ishockeyförbundet så sent som häromdagen där de förklarade hur svårt det är att se vem som är en talang när de är 15–16 år. Men i svensk hockey trycker vi ändå upp de här spelarna hela tiden. Det kommer vattna ur serierna ännu mer, och det blir sämre matcher för de som är kvar. Min känsla är nu också att det blir vanligare och vanligare att svenska spelare drar till USA istället.
Svenska ishockeyförbundet ser ingen ökning av svenska juniorspelare i de amerikanska ligorna, men säger att de följer utvecklingen. I USA håller också flera pågående juridiska tvister på att öppna upp möjligheten för skolor att ersätta sina idrottare ekonomisk på college-nivå.
Något som hade kunnat bli ytterligare ett verktyg för amerikanska skolor att locka svenska talanger över Atlanten.
– NCCA (de amerikanska college- och universitetsligorna) är redan en bra nivå, du kan ju gå till direkt till NHL därifrån. Min känsla är också att fler och fler svenskar redan skiter i den svenska vägen. De är inte sugna på att åka till Östersund för 2,5 minuters istid och missa fyra dagars träning, säger Strandfeldt.
Chockhöjning av avgiften
Flemingsbergs sportchef menar också att förbundet hanterat de nya regelförändringarna nonchalant. Att informationen brustit på ett sätt det aldrig hade tillåtits göra om förändringen påverkar de stora jättarna i samma utsträckning.
– Det här kom som en blixt från klar himmel för oss. Informationen kom ut i mitten på maj och den skickades inte heller ut utan dök bara upp helt plötsligt på förbundets hemsida. Du kan tänka dig vilket liv det hade blivit om de istället ändrat intaget till NIU för 08:orna i mitten av maj, för de har ju varit klara i 1,5 år redan. Men vi hade också vår trupp klar och nu får vi börja om från början.
Strandfeldt säger att Flemingsberg skulle haft hälften utländska spelare i sin J18-trupp nästa år. Nu måste klubben i ett första skede undersöka hur många av dem som kan tänkas uppfylla förbundets nya krav på landslagsstatus.
– Jag kan även tycka att det är ganska godtyckligt. Jag vet hur korrupt system det är i vissa av de här länderna, så de med pengar och kontakter kommer inte ha några problem att få de intygen.
Hur många av era tilltänkta spelare tror du uppfyller kraven och fortfarande är aktuella för er?
– Jag skulle säga ungefär hälften. Men det är innan de ekonomiska kraven.
För samtidigt som möjligheterna att ta in utländska underåriga spelar minskar ökar också avgifterna för det dramatiskt. Från 2 500 kronor för en spelare under 18 år till 12 500 för en pojke eller flicka som är 13 år eller äldre.
– Den höjningen skedde också helt godtyckligt och utan förvarning. Det borde åtminstone vara en debatt innan sånt här förändras. Vi har fortfarande inte fått reda på varför de gör det.
Fredrik Strandfeldt understryker flera gånger att han kan sympatisera med flera potentiella skäl till regeländringarna. Det han framförallt efterlyser är en debatt där de här argumenten kan vägas mot andra.
Så vi testar.
Är det rimligt att din bedömda nuvarande sportsliga kompetens avgör om du som underårig spelare har rätt att få en hockeyutbildning i Sverige?
– Jag tycker inte det. Vi har varit helt okej i elit nu, vi slog Södertälje i båda matcherna, spelade 1-1 mot Almtuna och var nära att knäppa AIK. Men det här kommer göra att vi får ett sämre lag nästa år, vi kommer få mer stryk och det kommer bli en ojämnare liga. Men vi har det ändå inte värst.
Strandfeldt pekar på landsortsklubbar som fyllt på med utländska spelare för att deras egna talanger ens ska kunna ha ett lag kvar.
– De kommer tvingas lägga ner sina lag och då måste de svenska killarna åka tiotals mil för att få spela.
Men är det rimligt att fylla på med utländska minderåriga spelare för att fylla ut lag och få jämnare serier?
– Jag förstår resonemanget, men jag tycker att det är ganska bra. Svensk hockey har en paroll att vi ska ha en utbildning i världsklass och då tycker jag att vi också ska ha de bästa juniorligorna.
Är det rimligt att som barn flytta utomlands för att spela ishockey?
– Det kan man så klart diskutera och därför tycker jag att det vore bra om debatten kom upp. Det jag kan tycka är jävligt orättvist är att fem spelare födda 2008 kan åka från Stockholm till Björklöven i Umeå, en till Modo i Örnsköldsvik och tre till Vännäs men en dansk kan inte åka 20 minuter över bron från Köpenhamn till Malmö.
– Vi flyttar varje år svenska spelare hundra mil utan att blinka och utan krav på en god man som kan ta hand om dem. Och inte bara till storklubbar utan till alla hålor som kallar sig ett hockeygymnasium. Men den debatten har vi aldrig.
Strandfeldt suckar.
– Jag vet inte om det är så mycket värre att flytta från Riga till Stockholm under ordnande omständigheter för att dessutom lära sig ett nytt språk, en ny kultur och få ett kontaktnät i andra länder. Är det värre än att det flyttar en 15-åring från Stockholm till Umeå nu?
Vad tror du kommer bli skillnaden i serierna nästa år?
– De kommer bli ojämnare. NIU-klubbarna kommer bli bättre och de små klubbarna som försöker tävla bli sämre. Ingen blir gladare än jag om vi får fler svenska J18-spelare hos oss men vi måste ha en grupp som vill, annars blir det ingenting. Nu kommer förbundet få 20-0-resultat.
Vad vill du ska hända nu?
– Mitt förslag är att alla SHL-klubbar kanske inte ska ha hockeygymnasium. I dag hamnar alla toppspelare från TV-pucken i Djurgården. Det 09-intag de gör nu (15-åringar) är helt galet, jag fattar inte hur alla ska få plats i deras U16-lag men några av dem kommer behöva spela i deras fjärdekedja.
– Om du istället spridit de spelarna mellan olika lag hade du fått jämnare matcher, mer tävling, det hade inte blivit förutbestämt vilka lag som kommer ta sig till U16–SM och spelarna hade blivit vana vid bättre matcher med större rollorientering. Men det hade spräckt alla NHL-miljonerna.
Strandfeldt pekar på hur ersättningen när en svensk spelare senare skriver på för en NHL-klubb delas mellan de klubbar där spelaren i fråga varit de fyra föregående säsongerna. Är det samma klubb alla fyra åren får den föreningen hela summan (totalt omkring 4 miljoner kronor, varav 5-10 procent dock tillfaller Svenska ishockeyförbundet).
– Så precis som fotbollen har börjat titta på strategiska lösningar kring ett högt truppvärde så har hockeyföreningarna anammat att ju fler bra spelare de tidigt kan ha under sin flagg desto större möjligheter har de att få in NHL-pengar.
Svenska ishockeyförbundet svar: Är en nyckel att våra svenska spelare får ta del av utbildningen (Läs hela förbundets svar på kritiken här).