Mission: Kimpossible
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-13
Sveriges lagkapten om vilka som vinner VM, tyngsta ögonblicket i sitt handbollsliv och om slutet på sin karriär
ÅHUS/MALMÖ. 26 år, lagkapten i landslaget och superstjärna i världens bästa lag.
Då ser Kim Andersson redan slutet på karriären.
Hemma-VM om två år kan bli hans sista.
–?Då har jag spelat i landslaget i tio år.
I en intervju under Portugal-VM 2003, hans mästerskapsdebut, frågade jag Kim Andersson om vad han drömde om.
”Jag drömmer om att bli proffs, om att kunna göra mig ett världsnamn, som Lövgren och Wislander”, svarade den 21-årige Sävehofspelaren.
Du har kommit en bit på vägen, va?
–?Jo, jag spelar mycket i landslaget och har tagit mig ut i proffsvärlden.
Kom igen — du spelar i dag i världens främsta klubb de senaste åren (Kiel), rankas bland världens tre-fyra bästa högernior, spelar ihop med Lövgren, är lagkapten i landslaget och blågults klart största stjärna?
–?Fler vet i varje fall vem Kim Andersson är i dag än 2003.
Vi sitter i lobbyn på hotellet Åhus Strand vid just Åhusstranden.
Landslaget laddar inför ännu ett mästerskap.
Vad drömmer du om nu?
–?Att stå på prispallen i ett mästerskap med landslaget inom den närmaste tiden. Och att få vara med i toppen i den internationella topphandbollen både individuellt och med klubben.
Vunnit allt som går
Han är alltså redan i den internationella topphandbollen individuellt och med Kiel, där han vunnit allt som går att vinna.
Och det märks på Kim — efter alla klubbframgångar r landslaget väldigt viktigt.
–?Jag vill vara med och bygga upp ett starkt landslag igen, som möts med respekt — ”här kommer Sverige”. Som det var tidigare, även om inget landslag kommer att dominera så som Sverige gjorde förut.
Han debuterade alltså i VM 2003, som innebar slutet på gulderan och början på raset för svensk landslagshandboll. Samtidigt har han själv utvecklats till en världsspelare.
Kan det kännas orättvist?
–?Det har inte varit kul och man har skämtat om att det inte gått bra sedan jag kom med. Lite så har jag känt också. Jag har ju tyvärr inte kunnat bidra tillräckligt för att det skulle tippa över. Det har varit oerhört tungt.
Kim hoppas och tror att femteplatsen i EM 2008 var vändpunkten.
–?Vi gjorde en fantastisk prestation med det laget vi hade
Men det går inte att komma i från att en av de största bottennappen under landslagets långa kräftgång kommit efter EM — OS-kvalfiaskot i somras.
–?Det är mitt tyngsta ögonblick i karriären.
Förbundskapten Ingemar Linnéll fick bära hundhuvudet, men Kim, som var helt under isen, utsågs också till syndabock.
Även av sig själv.
–?Ja, jag tog på mig stor skuld själv efteråt. Jag gjorde min sämsta match på många år och satt och grät i en mörk vrå i hallen efter Islandsmatchen. Jag blev så jävla knäckt. Vi hade ju redan provat kläderna från SOK och allt var frid och fröjd.
Det tog låg tid innan han kom över OS-missen.
–?Jag gick ner mig igen när OS började.
Han såg inte mycket av turneringen på tv.
Kim tittar över huvud taget knappt på handboll och sport på tv.
–?Jag blir snabbt trött och det är tråkigt. Det är roligare att utöva sport.
De flesta av oss, oavsett hur handbollsintresserade vi är, har säkert många tv-minnen från gulderan med Bengan boys — klassiska finaler och rysare.
Inte Kim.
Det enda minnet han kan komma på är OS-finalen 1996.
–?Då satt jag i bilen på väg hem från mina farföräldrar och radion var på. Men det var väl egentligen farsan som satt och lyssnade.
Och delar av EM-finalen 2002 såg han faktiskt på tv.
–?Men då var jag reserv på hemmaplan i truppen...
Sverige vinner VM
Solen skiner in genom hotellobbyn.
Den har egentligen skinit på Kim hela hösten och vintern.
OS-fiaskot är glömt,
Kiel har bara tappat en poäng i ligan, man tog full pott i Champions League-gruppspelet och landslaget har inte förlorat en match sedan Ola Lindgren och Staffan Olsson tog över.
–?Visst har vi tappat en Martin Boquist, en Tomas Svensson och en Marcus Ahlm men det är ett oerhört intressant lag och det är många roliga spelare som tillkommit. Rutinen som saknas har vi vägt upp med ett jäkla go och en jäkla vilja, säger han om landslaget inför VM.
Vilka tror du vinner VM?
–?Sverige, svarar han med ett leende.
Det stundande VM:et kan mycket väl vara Kims näst sista. Trots att han bara är 26 år ser han redan slutet på landslagskarriären.
–?Jag ser till 2011 (hemma-VM). Då har jag spelat för Sverige i tio år.
Om ni tar er till OS 2012...
–?...?då kan jag nog sträcka mig dit också.
Men inte längre än så?
–?Nej, det är helt omöjligt att tänka längre än så. Det kan vara slut i morgon.
I höstas skrev han på ett kontrakt med Kiel till 2013, då har han varit i den tyska storklubben i åtta år.
”Kan vara mitt sista kontrakt”
–?Det kan mycket väl vara mitt sista kontrakt. Så har jag också känt; det sista stora kontraktet i varje fall. Sen kanske det blir att jag spelar ett år i elitserien när vi flyttat hem.
Du tror att du kommer att spela längre i klubblaget än i landslaget?
–?Ja, det hoppas jag.
Tiden när toppspelarna — som Wislander, Olsson och Lindgren — höll på tills de var närmare 40 år, med både klubb- och landslagsspel, är över.
–?Ja, tyvärr.
–?Spelschemat är så enormt mycket tuffare nu med Champions League, fler mästerskap och mer kvalmatcher.
Men till skillnad från många av våra storstjärnor på senare år har Kim aldrig tackat nej till landslaget.
Han har inte ens funderat på det.
–?Nej. Även om det har varit tungt och man har varit sliten så har landslaget ändå känts som en plats där man kunnat återhämta sig och fått ny energi, folk har litat på en. Det har blivit en viktig paus från klubbvärlden.
–?Nu har jag har fått en nytändning med de spelare som kommit in och det sätt som vi tränar och spelar på. Det passar mig.
Och den dagen han slutar i blågult gör han det definitivt. Där är hans föregångare som lagkapten, Stefan Lövgren, en stor förebild.
–?Han spelade i tio år i landslaget och var verkligen med på allt, inte bara på de viktiga landskamperna. Det var allt eller inget. Och sedan han lade av har han hållit fast vid det. Jag har samma filosofi.
Det har inte alla andra haft de senaste åren.
–?Jag har svårt att acceptera när man tackar nej och sedan vill vara med när det hettar till och är roligt igen.
Har det varit så?
–?Klart att det säkert har varit så.
Inför detta VM har klubbkompisen Marcus Ahlm tackat nej. Han spelar i princip hela tiden i Kiel men har stora besvär med diskbråck.
Kim har förståelse för Ahlms beslut.
–?Han säger själv att han gärna vill spela i landslaget, men inte kan.
Men?…
–?... är det så att han inte vill spela i landslaget så tycker jag att han får säga det. För man blir trött på diskussionen.
Någon diskussion om att Kim skulle vara med i den VM-trupp som spikades i?går var det förstås inte. Men hans fyra mål i genrepet mot Norge räckte inte utan det blev förlust med 25-28 i Lillehammer.
På torsdag bär det av till Kroatien och VM — troligen 26-åringens näst sista.