”60-80 procent av stjärnorna tar något”

Publicerad 2011-08-25

Balco-härvans huvudman i stor intervju om dopningens effekter och hur fuskarna blåser kontrollanterna

Är man en av tidernas värsta fuskare kan det tyckas lättare att upptäcka andra fuskare.

För Sportbladet berättar Victor Conte hur generande enkelt man blåser dopningskontrollanter, och vem i världstoppen som är mest misstänkt.

– Jag har grova misstankar mot Usain Bolt, säger mannen bakom Balco-härvan.

Följ ämnen
Friidrott

Hösten 2007 erkände Marion Jones att hon hade använt anabola steroider, men ljugit om det under förhören. Spåren ledde tillbaka till den fyra år gamla härvan där storheter som Dwayne Chambers, Kelli White och Tim Montgomery fått världsrekord och VM-guld ifråntagna.

Framför allt ledde spåren till Balcolaboratoriets grundare. Han heter Victor Conte, men har liknats vid Frankenstein, Al Capone och Adolf Hitler.

Dagarna före friidrotts-VM ger Conte en intervju till Sportbladet. Efter fängelsestraff och husarrest jobbar han återigen med ett par toppidrottare, men framför allt vill han använda sin erfarenhet för att få sporten renare.

För just nu är det fullt av skit, menar han.

– När du ser på ett 100-meterslopp, mäns eller kvinnors på OS eller VM, så tror jag att majoriteten av finalisterna har använt någon prestationshöjande substans eller metod under det gångna året för att förbereda sig inför den finalen.

Hur många av de tio främsta i varje friidrottsgren är rena?

– Jag får göra någon sorts överslagsräkning, men jag skulle säga någonstans mellan 20 och 40 procent. Minst 60-80 procent har använt något. Det är bara min åsikt, men jag har mycket erfarenhet. Jag har gjort det här i mer än 25 år och har jobbat med många världsklassidrottare. Jag har lärt mig en del genom åren.

Vad tänker du om Usain Bolt?

– Jag har grova misstankar om Usain Bolt. Det grundar sig främst på utvecklingen av hans personbästa. På 100 meter hade han sprungit 10,03, sedan springer han på 9,69 och senare på 9,58. På 200 meter var hans förra rekord 19,79, sedan förbättrade han sig fyra-fem meter till 19,30 och slutligen ner till 19,19. Jag känner inte till någon som gjort något liknande. Du måste se till sammanhanget. Om han hade kommit från ett land som utanför tävlingarna hade slumpvisa tester på jamicansk mark så skulle jag vara mindre misstänksam än vad jag är nu när han kommer från en kultur som inte har något antidopnings-program. Så det är inte nödvändigtvis hans fel, du kan inte lasta honom och han bestämmer inte om landet ska ha en antidopningsbyrå eller inte, men det får mig att se på hans prestationer med mer misstänksamma ögon.

Men han var juniorvärldsmästare 2001, som 15-åring.

– Alla har sett honom som en talang sedan han deltog i ungdomstävlingarna. Året före OS i Peking besegrades han av Tyson Gay. Han fick smisk och visade ingenting 2007 som var i närheten av vad han visade 2008. Det finns en naturlig utveckling, om han hade förbättrat sig omkring en tiondel per säsong, som idrottsmän normalt gör. En tio-blankt-kille kan gå ner till 9,90 och sedan till 9,85, men han går inte från 10,03 till att spexande och avstannande nå 9,69. Det behövs en undersökning! Finns inget anmärkningsvärt där, allt blir transparent och vi får reda på när han testades och vad han testades för, så... ja, det vore bra. Om vi lägger korten på bordet får han mer trovärdighet.

Dr. Herb Elliott, som är medlem i IAAF:s antidopningskommission, sa att Usain testades 15-16 gånger under 2007.

– Vänta lite. I en kanadensisk rapport stod det att det var färre tester. Varifrån får du 15-16, herr Herb? Doktor Herb Elliott? Så du börjar hitta på siffror? Det du säger överrensstämmer inte med vad IAAF säger. Och de (jamaicanerna) testas bara av IAAF eftersom de inte har någon självständig antidopningsbyrå. Hur många tester gjordes på jamaicansk mark? Ingen vet. Så ge honom berömmet han förtjänar om det har varit adekvata tester. Men IAAF berättar inte om missade tester.

Hur mycket hjälper dopning?

– Anabola steroider har större effekt på kvinnor än på män. Generellt får du en fördel på ett par tiondelar som man och fyra tiondelar som kvinna. När jag mötte Kelli White (amerikansk sprinter som tog hjälp av Balco, tog dubbla VM-guld 2003, fälldes för dopning och blev av med medaljerna) hade hon ett personbästa på 11,19. 30 dagar efter att hon tog "The clear" (namnet på den anabola sterioden som Balco försåg idrottarna med) sprang hon på 10,99. Det var 2001, och 2003 var hade hon förbättrat sig till 10,85. Vi höll ett sofistikerat program med minst sju olika prestationshöjande medel till en person som förstod sprint och hade ett helt team i ryggen. Därför använder jag hennes tider som riktmärke.

Det är vanligt med missade tester, trots att IAAF:s (internationella friidrottsförbundet) ställer krav på idrottare att alltid berätta var de befinner sig. Är du överraskad?

– Ett missat test är lika belastande som fortkörningsböter. Du kan ha två missade tester inom 18 månader och efter en tid försvinner den äldsta. Nu kan du skaffa ännu en! Idrottarna beräknar oddsen för att kontrollanterna ska komma tillbaka inom en tvåveckorsperiod under försäsongen till omkring 25–1, så du kan gömma dig och träna intensivt med anabola steroider.

Men om de kommer tillbaka nästa dag?

– Då får du ännu ett missat test. Reglerna tillåter att du förklarar dig inför en skiljedomstol, så då kan de inte komma tillbaka under 30 dagar, vilket innebär att om du ska på OS eller VM så kan du få ett par cykler med steroider under västen genom att ta två missade tester.

Så enkelt?

– Ja. Nu kan du vinna en medalj och tjäna pengar och skriva sponsorkontrakt. Och rätt som det är trillar den äldsta testmissen bort...

’Slöseri av tid och pengar’

Från en fuskares synpunkt: när är bästa tiden att dopa sig?

– Effekterna från anabola steroider verkar väldigt länge, så idrottare brukar köra intensiv träning med vikter förenat med anabola steroider under försäsongen. För en friidrottare är det i oktober, november och december. Basen av explosivitet gagnar dem hela den kommande säsongen, vilket gör att tester under tävlingar inte kommer åt dopning på riktigt. Det är mer som IQ-test, för du måste vara duktigt korkad om du visar dig på en tävling och testar positivt. Till OS kommer 11 000 aktiva och de säger ”åh, vi gjorde 5 000 tester och upptäckte sex personer”. Ja, men vad trodde ni? Ett föranmält test är ett slöseri av tid och pengar.

Vad borde göras i stället?

– Avsätt ett av de där kontona till att betala flygbiljetter och hotell och åk till länder, typ de karibiska. Alltså sådana länder som inte har oberoende antidopnings-organ. I stället för att testa topp-50-idrottarna på angivna datum två gånger så testa topp-20 fem gånger. Det kostar lika många dollar.

Vill prata med Ljungqvist

Vad tycker du om Arne Ljungqvists arbete?

– Jag tycker inte någon har varit effektiv, inklusive honom. Han jobbar för IOK och IAAF, men de har inte utvecklats. De kan prata om brister i finansieringen, men jag tror inte de har gjort maximalt av pengarna de har tillgängligt. Tillvägagångssätten de har utvecklat är ineffektiva. Om jag skyller på honom för att han är högsta ansvarige? Nej, det gör jag inte. Jag tror ingen kan lösa det på egen hand. Det är en gemensam ansträngning. Arne Ljungqvist försöker städa upp, så man måste applådera honom. Han förtjänar beröm för att han gör sitt bästa utifrån vad han jobbar med, men jag tycker inte han har varit särskilt effektiv.

Är du intresserad av att prata med Arne?

– Arne Ljungqvist är en av personerna jag vill prata med. Han är i position att göra något av informationen jag har.

– Han kan ringa mig när som helst! Jag vet inte hur man får tag i honom, men tar gärna det här tillfället att rikta mig till Arne Ljungqvist.

Till sist: ångrar du vad du har gjort?

– Varje gång du skadar människor ångrar du dig. På min gravsten vill jag att det ska stå ”någon som trodde att allt var för det bästa”, vilket här betyder att det finns läxor att lära av allt.

Keijo Liimatainen

Översättning: Kristoffer Bergström

Följ ämnen i artikeln