Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Gustav Adolf

Svensson: Jag har inte Zlatans nummer

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-01-23

Anders Svensson om relationen med Ibra, kritiken från svenska fans, karriären och drömmarna: Ett slutspel till hade varit skitkul

MUSKAT/MANAMA. Sveriges meste fortfarande aktiva landslagsspelare har två drömmar kvar:

?Champions League med Elfsborg.

?EM 2012 i Polen/Ukraina med Blågult.

Men om Lars Lagerbäck fortsatt som förbundskapten, då hade Anders Svensson slutat i landslaget i höstas.

– Jag skulle tro det ja, säger han.

Anders Svensson, 34, har precis inlett sitt tolfte år i landslaget och har upplevt det mesta på en fotbollsplan. Fortfarande drömmer han om att få spela Champions League med Elfsborg och att göra ytterligare ett mästerskap med Blågult.

Uttalandet kommer överraskande där vi sitter på landslagets lyxhotell Shangri-La i ett soligt men lite blåsigt Muskat – men ska inte tolkas som en sågning av den förre förbundskaptenen. Så låt oss återkomma till det längre fram i den här intervjun.

Det är dagen efter 1–0 mot Oman och dagen före avfärden till Damskus för januariturnéns andra match, mot Syrien.

Anders Svensson, 33, är på gott humör efter sitt frisparksmål som påminde inte så lite om klassikern mot Argentina.

– Jag har fått en del SMS hemifrån. Men det är inte samma drag som efter Argentina-målet.

Du firade inte lika vilt heller?

– Jag gjorde inte det. Jag fick lite ont i tån när jag sköt så jag orkade inte springa, säger han skämtsamt.

Anders Svensson har gjort 104 A-landskamper – flest av Sveriges nu aktiva ­spelare.

– Det speciella var att komma upp i hundra, nu tänker jag inte på hur många det blir. Jag siktar inte på Ravellis rekord, betonar han.

Vet du hur många Ravelli gjort?

– Det är väl 140 någonting.

143. Minns du alla dina landskamper?

– Nej.

Vilken minns du bäst?

– Oj. Svårt. Hela VM i Japan är väl starkaste minnet. Matchen mot Argentina där jag gjorde målet.

Värsta minnet då?

– Senegal var väldigt tungt när vi åkte ut. Förlusten mot Holland på straffar också, där spelade vi så bra.

”Tyskland var inte roligt”

Du har nästan aldrig velat prata om VM 2006?

– Nej, det finns ingen anledning att älta det. För mig personligen var Tyskland inte roligt. Först fick jag starta, sedan blev jag uthängd som den felande länken och fick inte spela en minut resten av mästerskapet, säger Anders och menar att den kritik han fick i media under den här perioden är en av anledningarna till att så kallade ”anonyma näthatare” kritiserar honom än i dag i anslutning till artiklar och på forum:

– Jag tror det började med att media skrev att jag var dålig. Media har ganska mycket makt. Media skrev att någon annan skulle spela (Kim Källström, reds anm). Folk som läser tror att de som skriver vet och kan och blir påverkade. Det är många som tycker att jag är dålig och inte bör spela. Sedan finns det en del som tycker jag är bra och bör spela. Så är det, man kan inte vara älskad av ­alla.

Det är ett märkligt fenomen det där – för du spelar ju kanske din bästa fotboll i karriären just nu?

– Jag vet inte. Jag känner mig mer komplett nu än när jag slog igenom. Nu spelar jag i en annan roll, den defensiva, vilket gör att jag kan ta med mig det offensiva och hitta fina instick. Jag är ganska lugn och trygg med bollen, äldre och mer rutinerad. Svårt att säga om jag varit bättre, det är möjligt, jag vet inte.

Stör det dig att du ändå får kritik?

– Nej, inte längre. Det var påfrestande tidigare, när jag inte visste hur jag skulle hantera det. Nu stör det mig inte.

Börjar du känna att kroppen blir äldre? Henke talade till exempel om att det blev jobbigare och jobbigare att komma upp ur sängen på morgonen.

– Det har jag inga problem med. När jag var yngre ­slarvade jag väldigt mycket med kosten, nu är jag bättre tränad än någonsin tidigare. Jag har blivit klokare.

Var du nära att sluta i landslaget i höstas? Du tvekade i alla fall.

– Jag sa varken ja eller nej. Jag ville känna på det några samlingar, se vilken ny förbundskapten det blev, få en nytändning. Hela min landslagskarriär hade jag varit med Lasse, Tommy och Roland, även i U21. Det skulle vara intressant med en annan tränare med andra idéer. Jag lärde mig så mycket av dem men var också nyfiken på om jag kunde lära mig ännu mer av någon annan, trots att jag börjar bli jävligt gammal. Hittills har det varit väldigt spännande. Lite nytänk.

Hade du slutat om Lagerbäck kört en vända till?

– Det vågar jag inte svara på men…jag skulle tro det ja.

Det betydde så mycket att få något nytt?

– Jag ska inte svära på det men…i och med att jag varit med så länge behövde jag kanske lite nya idéer för att få en kickstart och en ny utmaning.

En del i det hela var väl också att du inte ville spela med bara två centrala mittfältare?

– Nä…eller…jag gillar ju att spela med tre centrala. Det är jävligt jobbigt att bara vara två på mitten i dag. Jag tror också att det här är ett system som passar den världsspelare vi har i Zlatan. Tidigare spelade vi ganska säkert och rakt, från backlinjen och upp på forwards. På mittfältet handlade det om fyra hårt arbetande spelare som vann boll och var understöd till forwards. Den roll jag haft i de här två matcherna har det blivit mer tid med bollen, jag har kunnat styra uppspelen, kontrollera tempot. Det är lite annorlunda och det är det som är kul.

Var du kritisk i det tysta sista åren mot Lagerbäcks taktik?

– Nej, det har jag aldrig varit. Varför ska man ändra något som är framgångsrikt? Både i Japan och Portugal var det otroligt nära en jättesuccé. Mästerskapen efter presterade vi inte lika bra fotboll men fortsatte att vara stabila i kvalen. Jag har absolut inte varit kritisk. Det fanns ingen anledning att experimentera och ändra.

Hur är det att ha din gode vän Marcus Allbäck som ledare?

– ”Mackan” är en person som under hela min landslagskarriär varit omtyckt och respekteras verkligen av alla. Han fungerar med precis allihopa. Han är unik på det sättet. Nu fungerar han som en länk mellan ledare och spelare för att se till att alla har det bra. Vi ska kunna prata med honom om det är något. Sedan har han egenskaper som gör att han kan hjälpa till på träningarna, det är inte många som är bättre i boxen. Hans roll är klockren.

– Men det är klart, det är lite skumt att se honom gå runt i ledarkläder…(skratt).

Lyssnar du om han ryter på dig?

– Absolut. Det är en spelare och en människa jag ser upp till. Ryter han på mig är det för att jag gjort något mindre bra.

”Hoppas Zlatan kommer tillbaka”

Är du så god vän med Zlatan att du skulle kunna ringa honom och säga ”Vad fan, nu får du komma tillbaka, vi behöver dig”?

– Jag har inte den kontakten med Zlatan utanför landslaget. Jag sitter gärna och pratar med honom på samlingar och så. Men jag har inte hans telefonnummer. Jag, precis som alla andra svenskar, hoppas att han kommer tillbaka. Det är tungt för honom att missa ett VM som skulle vara i hans ”prime”, jag förstår att han är besviken. Men förhoppningsvis, om han får vila lite, så kommer han tillbaka till sommaren och är med och bygger upp inför EM-kvalet.

Vad har du själv för mål och drömmar kvar?

– Med Elfsborg skulle jag verkligen vilja kvala in till Champions League. Det har öppnat sig lite, blivit lättare att nå gruppspelet. Det är en dröm, att spela Champions League, det har jag aldrig gjort. Sedan hade det varit jävligt kul med ett slutspel till. Det är målsättningen. Sedan får vi se om kroppen hänger med. När jag inte presterar längre kliver jag av.

Följ ämnen i artikeln