"Pavey har fått AIK-fans att gräma sig"
Uppdaterad 2018-07-27 | Publicerad 2013-05-24
Sportbladet listar största överraskningarna hittills i allsvenskan
Allsvenskan är tio omgångar gammal och vi har faktiskt avverkat en tredjedel av säsongen.
Dags då att Sportbladets Kristopher Karlsson listar överraskningarna såhär långt på säsongen.
Kenny Paveys revansch
Kenny Pavey och AIK skilda vägar efter sex säsonger i klubben. Klubbens kontraktsförslag var för snålt för engelsmannen som fick lämna laget i hans hjärta. Efter det fick han återvända till Ljungskile och superettan men sedan dess har 33-åringen visat att han inte är färdig med att prestera.
Efter säsongen 2011 gickFör Ljungskile blev han direkt en nyckelspelare och trots en del skador gjorde han nio mål på bara 14 starter i superettan. Det fick den allsvenska nykomlingen Öster att konstatera att Paveys rutin och klass skulle behövas i allsvenskan. Ljungskile fick släppa sin hjälte och Pavey har i stället blivit en viktig kugge för Öster.
Engelsmannen har startat nio av lagets tio matcher och hunnit med att göra två mål varav ett mot sin gamla klubb AIK förra helgen. Och i just den matchen spelade han huvudrollen när han även assisterade till Östers andra mål och hade ett skott i ribban från friläge.
Det var en insats som fått AIK-fans att gräma sig över att han inte tillhör klubben i dag – i varje fall som truppspelare sprängfylld med karaktär.
Nyckelspelare Philip Haglund
IFK Göteborg men hade under de första en och en halv säsongerna svårt att göra det önskade avtrycket.
Den centrala mittfältaren gjorde sju mål för Brommapojkarna innan han flyttade till proffslivet, och Holland. Efter två säsonger med knappt med speltid vände han hem till Sverige ochMen efter en försäsong där han sluppit störas av skador har han i år varit nyckeln till Göteborgs så starka start. Han har tillsammans med Jacob Johansson bildat en mittlås där motståndare bara sprungit in i väggen. Och inte nog med det, han är även lagets näst bäste målskytt med sina tre mål efter Tobias Hysén som gjort fem. Haglunds inledning på säsongen leder oss också osökt in på...
IFK Göteborgs succéstart
Inför förra säsongen värvade IFK Göteborg halva Sveriges befolkning och vann snabbt smeknamnet "Real Göteborg". Man plockade in bland andra Daniel Sobralense, Johan Alvbåge, Pontus Farnerud, Kjetil Waehler och Nordin Gerzic och klubben lyften fram som högst tänkbar guldkandidat. Det slutade i en sjundeplats, med 11 poäng upp till Helsingborg på sjätteplatsen.
Till denna säsong har man i stället valt kontinuitet och den enda nya figuren i startelvan är hemvändaren Adam Johansson (visst, man plockade även in talangen Ludwig Augustinsson från BP men han har missat hela inledningen av säsongen efter meniskskada).
Stahre har även visat kontinuitet vad gäller startelvor och detta har burit frukt för ett IFK Göteborg som till skillnad från de senaste säsongerna inte inlett fiaskoartat. I stället har man visat att man ska vara med och slåss om guldet.
Norrköpings anfallskvartett
IFK Norrköping kan skatta sig lyckliga över att man har anfallare som gör mål. Förstavalen i Janne Anderssons startelva, Gunnar Heidar Thorvaldsson och Imad Khalili. Islänningen har gjort sex mål på nio matcher med just nu skadade Khalili gjort fyra på sex.
Tack vare ett högt respektlös högt presspel har Norrköping charmat publik och överraskat motståndare i år. Och i och med presspelet har de båda anfallarna kunnat hugga som kobror i omställningarna. Och som inte det vore nog har Janne Andersson Chistoffer Nyman och Isaac Thelin som tredje- och fjärdeval på bänken, båda födda 1992.
När både Thorvaldsson och Khalili var skadade mot Elfsborg fick ungtupparna starta tillsammans och charmade skjortan av denna skribent. Thelin gjorde mål redan i andra minuten. Orädda i sitt spel kom dem till flera goda chanser och skapade stora problem för den regerande mästaren.
Norrköping är underhållande i år men det härliga presspelet har också kostat mål bakåt och "Peking" har släppt in hela 17 mål hittills, tredje flest i allsvenskan.
Stormiga Mjällby
Peter Swärdh tog upp Mjällby i allsvenskan 2009 och styrde skutan i allsvenskan i tre säkra år. Men efter förra säsongen ville Swärdh ha "nya utmaningar" och avgick. Assisterande tränaren Anders Thorstensson ersatte Swärdh och efter strul med planer under försäsongen och en till stora rubriker nyligen sparkad sportchef i Thomas A Borstam var väl inte förutsättningarna varit bästa tänkbara under säsongsinledningen.
Men på fotbollsplan har ett Blekinge-lag utan fixstjärnor imponerat. Med en seger mot serieledande Helsingborg, en sjätteplats i tabellen och hela 18 gjorda mål kan man konstatera att Mjällby fått en drömstart på säsongen. Den främsta anledningen stavas Kristian Haynes, succévärvningen från Trelleborg.
32-åringen värvades som central mittfältare, var det tänkt. Men när både Pär Ericsson och Marcus Pode blivit skadade gick budet till Haynes, som huserat på mittfältet hela sin seniorkarriär. Då funderar du förstås:
Varför i helvete då?
Jo, Tom Prahl skolade om pojklagsforwarden.
Helsingborgs målexplosion
Mitt i brinnande fjolårssäsong tappade man succéanfallaren Alfred Finnbogason och inför denna säsong försvann även briljante ersättaren Nikola Djurdjic. Toppa det med att man tagit in Roar Hansen som ny tränare och ett helt nytt spelsystem så fanns det frågetecken för hur det skulle gå för Helsingborg i år.
Men Helsingborg har öst in mål under starten på säsongen.
Inför säsongen stod det klart att man skulle få förlita sig på Robin Simovic och David Accam för att göra målen, med en glad Alvaro Santos som inhoppare. Både Simovic och Accam har levt upp till förväntningarna, och mer.
Ghananen, som kom samtidigt som Djurdjic i fjol har slagit igenom på allvar i år, gjort fem mål hittills, och jagar skytteligaledaren Moestafa El Kabir.
Även Simovic jagar skytteligatiteln efter sina sex mål. Han kom från Ängelholm inför säsongen och efter tre mållösa ligamatcher har allt lossnat för anfallaren.
Och som inte det vore nog inledde Mattias Lindström med att göra sex mål i de första sex matcherna av säsongen.
HIF står noterade för smått sanslösa 24 mål på bara nio matcher vilket innebär ett målsnitt på 2,67.
Och vi vet ju alla vad ett bra målsnitt brukar leda till.