”Det är sorgligt, jag ville stanna”

Publicerad 2011-10-16

Sex år i AIK – nu är han redo för avskedsmatchen

Det är med blandade känslor som han tar farväl.

Kenny Pavey ser fram emot sin avskedsmatch på Råsunda och förväntar sig något alldeles speciellt, men egentligen hade han velat avsluta på ett helt annat sätt.

– Det är sorgligt att det blivit så här, säger engelsmannen.

”GÖTEBORG? DET ÄR NOG OMÖJLIGT” Kenny Pavey öppnar för fortsatt spel i Sverige – men knappast hos AIK-rivalen IFK Göteborg.

Vi börjar med det som alla undrar över, men egentligen inte blir så mycket klokare på. Kenny Pavey vill eller orkar inte prata särskilt mycket om varför han och AIK, klubben han spelat för i sex år, inte kunde enas om en förlängning av hans kontrakt.

Han bara suckar när han tänker på det.

– Vi kom inte överens bara. Det är sorgligt för jag ville stanna. Men det är så fotbollen är, många spelare har hamnat i den här situationen tidigare. Men det är synd.

”Fansen är fantastiska”

I dag, när AIK möter Häcken, kommer 32-åringen att spela sin sista hemmamatch på Råsunda. Nu förbereder han sig för en speciell dag i livet.

– Fansen är fantastiska och jag har spelat här så länge. Fansen vet att jag står upp för klubben, de vet att jag spelar med hjärtat. Jag tänker alltid att en bra tackling eller rusch kan förändra matchen och det är det som jag tror att de uppskattar. Så det kommer att bli känslosamt att säga hejdå, det kommer det.

Är Sverige ett alternativ när du går vidare?

– Ja, det kan ju vara det, men det är ändå svårt.

Det har ryktats om Göteborg. Skulle du kunna gå dit?

– Det tror jag inte är möjligt. Jag har pratat med lite folk som säger att det är lugnt men jag vet ändå att en majoritet av fansen inte skulle gilla det. Så jag respekterar dem, även om Göteborg har fantastiska fans och en fantastisk historia. Men jag förstår våra supportrar, att gå dit skulle vara att strö salt i såren.

Du kanske inte är välkommen heller efter ”Guldpyttbilden”.

– Exakt!

Psykade guldrivalen

Om det inte ringer någon klocka på ordet ”Guldpytt-bilden” – titta här nedan. Under intervjun bad Sportbladet

Kenny Pavey att kommentera fyra AIK-ögonblick som på sätt och vis kan sammanfatta honom som spelare och person och en av dem är bilden från 2009 där han och lagkompisen Bojan Djordjic käkar pyttipanna för att psyka guldrivalen Göteborg.

”Helt otroligt!”

Pavey skrattar när han påminns om den och de tre andra händelserna, men samtidigt är han inte sen att kritisera urvalet. Enligt honom ger det en djupt orättvisande bild över vem han egentligen är.

– Du får välja fyra bilder och då tar du ett när jag får rött kort, ett när jag sticker hål på fingrarna, ett där jag äter pyttipanna och ett när jag gör fuck you mot fotografen. Det är ju helt otroligt!

Tvekamp mellan AIK och IFK Göteborg om guldet – då passar Kenny Pavey och Bojan Djordjic, på Sportbladets initiativ, att servera Blåvitts klassiska segerrätt ”guldpytt” i engelsmannens lägenhet.

– Vi var väldigt kaxiga 2009, vi hade en sån otrolig tro på oss själva. Jag menar, det var två omgångar kvar! Er fotograf frågade och vi sa ”okej, vi kör!”.

Är du nöjd med bilden?

– Självklart. Jag har klippt ut den ur tidningen och jag har Aftonbladets guldbok där den är med.

Vad fick den för reaktioner?

– Alla skrattade. Sen var det säkert många som blev förbannade, i alla fall utanför klubben. Men det summerade allt, vi hade så mycket självförtroende då.

Åt ni upp guldpytten?

– Ja, min fru tillagade det, så jag och Bojan åt det efteråt. Det var utsökt, toppklass. Mycket bättre än den de har på västkusten.

Utvisning mot Brommapojkarna våren 2010 – Pavey sätter dobbarna i målvakten Benny Lekström.

– Det är inte rött kort. Jag gjorde samma sak mot Hammarby 2007. Då hann jag före målvakten och spelade fram Lucas Valdemarin till det vinnande målet. Nu gick målvakten först ut med handen, sen med foten. Det var som om han skitit på sig eller nåt – jag hann i alla fall först.

Pavey tar fram mobilen och visar ett foto med undertexten ”En bild säger mer än tusen ord”.

– Kom igen, kolla här nu! Vem är närmast bollen egentligen?

Fuck you-bilden, efter att han utnämnts till ”allsvenskans fulaste spelare” hösten 2009.

– Det var er fotografs fel, ha ha. Jag hamnade lite i trubbel där när Adidas protesterade. Men egentligen tror jag att det var rätt nöjda, det var den bästa publiciteten på hela säsongen. Och jag gjorde det med glimten i ögat, det var inte så att jag skulle sparka varenda jävel i röven. Jag fick faktiskt bara fyra gula kort det året, säger Pavey (som förbiser att han även fick ett rött kort under säsongen).

Omgång 28 2009. Kenny Pavey avgör derbyt mot Hammarby och firar genom att klättra upp på ett stängsel med vassa piggar.

Resultatet: En järnpigg genom handen.

– Jag vet inte om ärret syns längre, det är bara ett litet ett nu.

Vad minns du?

 – Jag hade bara varit på planen i en minut. Jag hade stått utanför och var ivrig och frustrerad för att Hammarby hade kvitterat och tagit över. När jag gjorde mål blev jag helt bananas, helt galen. Jag sprang över en reklamskylt och sen en till och sen fick jag hoppa upp för att komma till fansen. Då satte jag piggen i handen utan att känna det alls. Jag hade så mycket adrenalin.

Följ ämnen i artikeln