Laul: Alla missade Lagerbäcks bomb
Uppdaterad 2018-07-24 | Publicerad 2016-06-12
Här erkänner han sitt ANDRA (!) misstag
ANNECY. Det börjar dra ihop sig.
Dan före dan före premiärdagen hade världspressen samlats på ett konferenshotell i Annecy för att lyssna på Lars Lagerbäck.
Få uppfattade bomben han släppte.
Som sagt: Det börjar dra ihop sig.
Islands EM-debut är bara två dygn bort, och medieintresset för den lilla öns första fotbollsmästerskap växer.
Inte så konstigt, kanske.
Även om Islands fotbollsresa redan har beskrivits i otaliga reportage är det en historia som alltjämnt fascinerar. När landslaget i dag bjöd in till presskonferens med förbundskapten Lagerbäck och två av hans spelare var världspressen på plats (nåja, det var åtminstone fotbollsreportrar från en stor del av Europa där).
Det dröjde ganska exakt tre minuter och 45 sekunder innan en dansk murvel ställde den stora frågan även om han var påläst nog att be om ursäkt för den först:
– Jag gissar att ni har fått den här frågan tidigare: Vad är hemligheten bakom att ett land med 300 000 invånare kan vara här, bland de 24 bästa lagen i Europa, det ska ju inte vara möjligt?
”Spelat ihop i tio år”
Det finns naturligtvis många svar här, och de som brukar lyftas fram handlar om en särskild isländsk ”aldrig-ge-upp”-mentalitet, om satsningen på tränarutbildning, om nybyggda konstgräshallar och om en äldre man från Ånge som varit med förr.
Men jag tyckte ändå att mittfältaren Birkir Bjarnason tillförde något när han lyfte mikrofonen:
– Många av oss har spelat ihop i tio år. Vi började tillsammans i U17-landslaget. De kallar ju oss den gyllene generationen.
Just det där tappas allt som oftast bort, att det isländska laget faktiskt består av ett flertal skickliga fotbollsspelare från Premier League, Bundesliga, Lique 1 och Serie A.
Och så allsvenskan förstås, sju stycken, även om fem lär börja på bänken mot Portugal. Bara högerbacken Birkir Saevarsson (Hammarby) och mittbacken Kári Árnason (Malmö FF) är givna i startelvan.
Under måndagen tar de bussen de knappa 20 milen till Saint-Étienne, den gamla gruvstaden med 170 000 invånare nära Lyon i sydöstra Frankrike. På tisdag 21.00 är det avspark på ”Le Chaudron” (kitteln), eller Stade Geoffry Guichard som arenan heter med plats för 42 000 åskådare.
Underhållande följetong
Det är här Lars Lagerbäck, 67, ska försöka undvika att göra sitt fotbollslivs tredje misstag.
Jag vet inte om ni minns det men Lasse Lagerbäcks enda misstag var en ganska underhållande följetong i svenska medier för knappt tio år sedan.
Lagerbäck vägrade länge att erkänna eventuella misstag men så inför EM 2008 – efter tio år och 139 landskamper – öppnade han plötsligt upp i en intervju med min vän och kollega Johan Flinck:
– Jag tappade tålamodet borta mot Nordirland och gjorde ett byte i paus, sa Lagerbäck.
Bytet han syftade på (Anders Svensson ut, Kim Källström in) fick ingen effekt, och Sverige förlorade med 2-1.
– Bytet var ett för stort känslomässigt resonemang från min sida, erkände Lagerbäck i intervjun.
Men tillade nöjt:
– Ett misstag på tio år kan man leva med.
Sedan dess har åren gått, och några fler misstag hade Lagerbäck mig veterligen vare sig gjort eller erkänt – fram till dagens presskonferens.
”Ett misstag jag ångrar”
Det Andra Misstaget kom i Islands VM-play off mot Kroatien 2013, avslöjar Lagerbäck:
– En stor del av coachens arbete handlar om att förbereda spelarna inte bara fysiskt utan framför allt mentalt. Jag gjorde ett misstag där som jag ångrar. Vi prioriterade andra saker. Man måste alltid komma ut till match med rätt attityd, och det gäller mot Portugal också. Vi kan inte vara nöjda med att bara vara här, att bara stå och titta på de portugisiska spelarna.
Jag såg mig omkring i salen: Den danske reportern verkade uttråkad, portugisisk tv förberedde nya frågor om Ronaldo, Sydsvenskans utsände fokuserade vidare på anfallaren Alfred Finnbogasons förflutna i Helsingborg och ingen i det övriga världspressdrevet tycktes notera att det precis skrivits fotbollshistoria framför deras ögon: Lars Lagerbäcks andra misstag.
Själv blev jag så tagen av stundens allvar att jag inte lyckades få iväg en enda följdfråga, och sedan var presskonferensen över.
Mannen som under 18 år som förbundskapten för tre olika landslag i snart sju stora mästerskap som bara gjort två misstag skyndade iväg mot träningsplanen för att försäkra sig om att det inte blir ett tredje på tisdag.
Lauls EMoji-analys
Tyskland - det nya Spanien?
Kanske var det matchbilden, kanske var det Ukrainas låga spel men ibland trodde jag att Tyskland var Spanien. Så långa anfall, så skickligt passningsspel, så effektivt ineffektivt. Men Klose saknas, naturligtvis.
Har ni fest, eller?
I kväll kliver Sverige in i EM, mot Irland, och snart vet vi om det här mästerskapet blir fest eller pest för alla svenska fans. Sverige är bättre än Irland, eller Sverige har Zlatan och ska vinna matchen så lika bra att göra det ordentligt, mitt tips: 5-0.
Spaningen håller
Min - och Lasse Lagerbäcks - spaning från igår lever fortfarande. Fortsatt täta matcher och uddamålssegrar i detta mästerskap. Visst, Tyskland dominerade Ukraina men det blev ändå "bara" 2-0 efter kontringsmål på tilläggstid.