Svennis nya liv

Publicerad 2012-10-27

Här leder stjärntränaren thailändskt topplag – nu talar han ut om: fotbollen i Thailand, tillvaron i Asien och längtan till Europa

BANGKOK. Här skriver Sven-Göran Eriksson nästa kapitel i sin­ ­tränarkarriär.

På en regnsjuk gräsplan i centrala Bangkok berättar han för Sportbladet om livet i Thailand, sin egen framtid och spelarnas skicklighet.

– Kvalitetsmässigt är det kanske som Superettan, säger Svennis.

När Sportbladet möter Sven-Göran Eriksson, 64, har han just kört igenom ett förmiddagspass med BEC Tero Sasana. Han har gul klubbtröja, röd keps och vanliga gympadojor. Det är varmt, planen är vattensjuk när man tränar bredvid hemmaarenan Thephassadin Stadium i centrala Bangkok. Laget gnuggar försvarsspel.

– Det är så här det ska vara. Det finns inget bättre än att leda träningar på plan, ler Sven-Göran Eriksson när går bort mot omklädningsrummen, med skitiga skor.

Sven-Göran Erikssons facit så här långt i Thailand är två matcher i ligacupen, åkte ut mot Buriram United, i kvartsfinalen. Åtta matcher i ligan har gett fyra segrar, två oavgjorda – och två förluster, varav en i Bangkok-derbyt mot Thai Port FC (0–2 på National Stadium).

– Vi har inte spelat bra. Har mycket boll, men det fattas något i avsluten. Det måste bli mer kamp. Det har också varit besvärliga förhållanden här en tid, med monsunregn som förstör planerna. Men det får man ta. Inget att skylla på.

”Tjäna bra pengar”

Om du jämför thailändska proffsligan med svensk fotboll, kvalitetsmässigt?

– Kanske som Superettan. Men det handlar om så skilda typer av spelare, tekniskt hänger thailändarna väl med. Fysiskt sett är de underlägsna. Men jag ser nu att yngre generationer spelare här börjar köra på gymmet och det behövs. Svenska spelare har också mycket mer kampvilja.

Svennis ser gärna fler svenska spelare i den thailändska första­ligan i framtiden:

– Absolut. Man behöver ha starka och taktiskt kunnig spelare i de thailändska lagen. Det är spelartyper som saknas i dag. Det finns en marknad här i Thailand för dem, spelarna kan också tjäna bra med pengar.

Efter fem matcher med BEC Tero Sasana, där han leder träningarna men inte coachar laget, säger han så här om spelarna i laget:

– De är tekniska och kvicka, men brister i fysik och taktik. Det är heller inte så mycket pang på, varken på träningar eller matcher. De viker ner sig för lätt. Det är en inställningsfråga. Vi har mycket att jobba med.

Just nu finns det endast en svensk spelare i Thai Premier League, Olof Hvidén-Watson, 30, i Thai Port FC. Han är från Göteborg, har spelat i Frölunda och ­varit proffs i Norge. Som mittfältare/forward har han gjort sju mål den här säsongen.

– De flesta klubbar i Thailand har öppna träningar inför säsongen där man kan provspela. Fler svenskar borde ta chansen, menar Sven-Göran Eriksson.

”Kina spännande”

Klubbarna i den thailändska proffsligan får ha tre utländska spelare på plan under matcher (plus en från något annat asiatiskt land). Det finns gott om afrikaner, brassar och europeér. En hyfsad utländsk spelare tjänar motsvarande 40 000–50 000 kronor i månaden. Plus förmåner, oftast gratis lägenhet.

Du har kontrakt med BEC Tero Sasana tills ligan slutar – vad händer sen?

– Jag vet inte riktigt. Vi får se om det kommer några förslag på uppdrag. Men jag har inget emot att stanna i Asien och jobba här. Jag är ju anställd av Empire Sports, ett företag som bland annat vill köpa en klubb i den kinesiska ligan. Jag har varit i Kina en hel del. Det är riktigt spännande.

Vill du tillbaka som klubbtränare i Europa?

– Ja, definitivt. Om det dyker upp nåt vettigt jobb så är jag ­intresserad.

Förbundskapten i Thailand?

– Jag har inte ens tänkt den tanken.