Grattis Kalmar

helskärm

Kalmar FF vill ännu inte prata om SM-guld.

Så då gör jag det i stället.

Grattis Kalmar till SM-guldet.

Sällan har vi sett så värdiga vinnare. 

”Vet du vad en förälders viktigaste uppgift är? Det är att få barnen att följa sina drömmar och det är så jag försöker vara mot truppen”. 

Läs Nanne Bergstrands ord och förstå varför Kalmar FF blir Svenska mästare 2008. Anledningarna är förstås många, och vi ska återkomma till analysen, men helt avgörande har varit att Kalmar i Nanne Bergstrand har en ledare som låter sina spelare ha drömmar – och vet hur man förverkligar dem.

”Det är sånt som bara händer i drömmar”, sa också Viktor Elm efter den sexfaldiga segern och sina egna fyra mål i går. 

Sämre farväl kan man ta i sista showen på hemmaarenan. En arena som inte var fylld till bristningsgränsen, märkligt nog. Själv hade jag svår förkylning som ursäkt, men hade så gärna, gärna velat vara där i novembersolen, bland de rödvita halsdukarna på Fredriksskans, uppleva den historiska dagen på plats. Nu fick jag nöja mig med ett 0480-telefonsamtal till lillasyster Johanna för att få lite känsla och stämning.

Guldfirande nästa helg

Jag skrev redan då hösten var ny, måndagen den 15 september efter att Kalmar slagit Hammarby borta, att guldet var bärgat. Det var inte på något vis ett sensationellt påstående, man hade länge sett att det stod GULD på Kalmar-spelarnas tröjor.

Ändå kom sen en period då det kändes som om marken skälvde lite under de rödvita. Svenska cupguldet förlorades, man åkte ur Uefa-cupen, man förlorade mot Trelleborg och IFK Göteborg och det otänkbara kändes för ett ögonblick tänkbart: ”tänk om det inte blir något alls...”.

I går kunde alla andas ut, långt och befriande. Det blir guldfirande i Kalmar nästa helg, med början på Örjans Vall i Halmstad, efter slutsignalen där. Det kan också bli firande redan i kväll, om inte Elfsborg klarar att vinna sin match mot samma Halmstad. Det gör man dock förmodligen och i teorin finns den förstås kvar, den där lilla möjligheten att guldet kan hamna i Borås. 

”Större under har skett”, säger Nanne Bergstrand som inte vill fira i förväg och det har han och gör han självklart rätt i. Men vi vet alla innerst inne att när Felix Magro i går fick sig själv så onödigt utvisad och Rasmus Elm strax därpå gjorde 1–0 så var det klart att Lennart Johanssons pokal snart kommer att lyftas av Henrik Rydström & Co. Luften gick ur det IFK Norrköping som sedan länge låtit allt hopp fara och Kalmar kunde leka och guldglänsa inför hemmapubliken som började nynna om SM-guld. 

Långsiktighet och trygghet

6–0 och, som Nanne småkärvt konstaterade, ”det kunde blivit mer om vi förvaltat lägena bättre”.  Så talar en guldtränare, en ledare som i ”en lång process” lett sitt lag till 68 gjorda mål hittills denna säsong. 

Där har ni en av anledningarna till att Kalmar FF är Sveriges bästa lag 2008, till att man för första gången kommer att vinna SM-guld. Allt det andra vet ni redan, men det förtjänar ändå att nämnas igen: långsiktigheten, modet och tålamodet, de kloka värvningarna, nyckelspelarna som Patrik Ingelsten, lagkapten Rydström och brödratrion Elm, samt lagbygget, tryggheten, envisheten och målmedvetenheten. 

Sen kan man säga att Elfsborgs gulddröm gick sönder tillsammans  med alla skadade spelare, att MFF och Stocksholms-lagen kollapsat och att IFK Göteborg inte orkade hela vägen två år i rad. 

Hårt jobb lönande

Inget av detta fråntar dock Kalmar FF storheten i det man tillsammans åstadkommit och jag är glad. Glad för att hårt arbete fortfarande kan löna sig i dagens fotboll. Glad för att pengar inte är allt. Glad för att vi har ledare som Nanne Bergstrand (solklart framtida förbundskaptensämne).

Glad för att Kalmar bevisar att det går att vara öppen mot media och strunta i att göra enkla saker svåra och ändå vinna. Glad för att ett liten klubb från en liten stad på vad som ofta kallas Sveriges baksida kan bli bäst. 

Glad för att Kalmar visar att även i dagens cyniska fotbollsvärld kan drömmar fortfarande bli sanna.