”Jag är förberedd”

Bojan Djordjic tar pressen med ro: ”Snacket kommer oavsett”

STOCKHOLM. Tre matcher, tre mål.

I nästa match satt Bojan Djordjic på läktaren.

– Så behandlar man inte Bojan, tyckte Bojan, och efter en nästan tio år lång resa genom fotbolls-Europa flyttade han hem till AIK – och mamma och pappas lägenhet i Stockholmsförorten Kista.

Möt spelaren som går rakt in i LAULS ELVA, trots att nästan ingen i Sverige sett honom spela.

Det är inte helt okomplicerat att få till en intervju med Bojan Djordjic.

Först bestämmer vi en fredag, Bojan ställer in, oklart varför. Sedan en tisdag, Bojan sjuk.

”Kan vi ta det i morgon?”, skriver jag på SMS.

”Jag hör av mig under kvällen Mr Laul…”.

Det gör han.

”16.30 på Karlberg i morgon?”.

”Kanon. Ses då”.

När klockan är 16.50 kommer AIK:s fystränare Thomas Lindholm ut från omklädningsrummet:

– Bojan är på väg, han får behandling.

Till slut kommer Bojan, avslutar ett mobilsamtal, ursäktar sig och jag sätter på inspelningsapparaten.

Och häng med nu – det går undan när den 26-årige svenskserben öppnar munnen.

Varför flyttade du hem?

– För att må bättre. Sista två säsongerna (i Plymouth, engelska andraligan) var tuffa. Jag mådde inte bra på min arbetsplats. När jag inte mår bra får jag inte ut den kapacitet jag vet att jag besitter. Jag har aldrig sagt att jag är världens bästa fotbollsspelare, men att slå en passning på två meter, det tror jag att jag klarar.

Du mådde dåligt i Plymouth?

– Det var en miljö jag inte ville vara en del av längre. Jag fick en chans att komma hem, att få en nystart. Vi hade fyra managers på två år i Plymouth, det hade jag inte räknat med.

Hur var din relation med den sista (Ian Holloway)?

– Inte den bästa. Det fungerade inte mellan oss som vi hade hoppats.

Varför inte?

– Efter tre mål på tre matcher blev jag petad i den fjärde och fick sitta på läktaren. Vi hade vunnit med 1–0 mot Luton, viktiga tre poäng, jag hade gjort målet, men redan efter matchen kritiserade han mig. Sedan fick jag sitta på läktaren en kall novemberkväll i Preston, det var lite svårt att ta.

Fick du någon förklaring?

– Den enda förklaringen kunde jag läsa i tidningen. Han tyckte inte att jag kommit upp i normal standard, trots mina mål. Den här gången orkade jag inte gå in i samma diskussioner och samma historia som redan varit uppblåst i Sverige mellan mig och U21, säger Bojan som i stället för att slakta sin manager i media nådde en överenskommelse med Plymouth om att bryta kontraktet.

Bråket från 2001 mellan Bojan Djordjic och dåvarande U21- förbundskaptenen Göran Göransson var en mediaföljetong många säkert minns. Sverige hade spelat 0–0 mot Azerbajdzjan och Manchester United- proffset satt kvar på bänken hela matchen. Dagen efter stod han ändå för rubrikerna:

– Vad kräver Göran egentligen? Att jag ska flytta hem och spela med Tensta United, eller? Jag vill ha en förklaring men han pratar inte ens med mig. Han bara flinar. Jag vill visa svenska folket att jag kan spela fotboll men det är omöjligt här, sa Bojan och bojkottade U21-landslaget.

Hur ser du på det i dag? Skulle du ha hållit tyst?

– (Skratt) Man kan alltid korta ner sina meningar, eller hur?

– Ärligt talat, jag visste inte att det skulle skapa en sådan press på både honom och mig. Och med tanke på hur min karriär varit från United till AIK hade han kanske rätt…, säger Bojan och funderar.

Sedan lägger han till:

– Men jag var ärlig och rak, det var så där jag tyckte då. Tittar man tillbaka hade jag delvis rätt. Jag räckte inte till eftersom jag spelade i reservligan i England. Men nu kan man tydligen spela i reservligan, den håller högre klass än allsvenskan läste jag i Aftonbladet, och då snackar vi ändå om vår förstakeeper i A-landslaget.

Om Rikard Norling petar dig, blir det samma hårda ord i media?

– Det har aldrig varit några hårda ord från mig. Jag är målmedveten och ganska rakt på sak. Men Rikard vet vad han gör, han har allt under kontroll. Vi har en väldigt bra trupp, speciellt på mittfältet är vi starka. Vi har elva matcher på kort tid, någon match kommer man helt enkelt att få stå över.

Svenska fotbollsspelare är ganska försiktiga med att säga vad de tycker…

– … varför ska man vara det?

Är de för försiktiga?

– I allmänhet är vi lite försiktiga i Sverige. Vi sitter hemma och har massa åsikter, men det står ingenstans nästa dag. Av mig får du ett rakt och ärligt svar. Du behöver inte hålla med mig, men du vet vad jag tycker. Jag tycker det är skönare med sådana personer, som man vet var man har.

Hur rik har du blivit?

– Tillräckligt för att köpa en bulle och en dubbel espresso. Jag kan bjuda dig också.

Du körde hit i en Nissan Infinity (en ganska fet stadsjeep). Har du fler bilar?

– Det får du väl ta reda på. Du får stå utanför Råsunda och se om jag kommer i en annan bil (skratt).

Om du inleder allsvenskan med tre dåliga insatser kommer snacket gå: ”den där Bojan har aldrig kunnat spela fotboll…”

– Det snacket kommer oavsett hur jag spelar. Men jag är förberedd. Jag kan att inte göra annat än att vara så bra förberedd som möjligt. Och AIK är ett lag, med eller utan mig, som alltid har press på sig att prestera och leverera.

Men du är nog den spelare som har mest press på dig, kanske mest i hela allsvenskan. Nästan ingen i Sverige har sett dig spela, men alla vet vem du är.

– Så är det, men jag känner det inte så. Så länge jag trivs med min tillvaro och får spela fotboll kan folk skriva och tycka vad de vill. Exakt vad de vill faktiskt. Det har gått helt okej på försäsongen och jag börjar sakta men säkert komma in i laget.

30 mars är vad som gäller.

Vad är en godkänd säsong för Bojan?

– Att laget presterar på den nivå vi kan, inte bara enstaka matcher som i fjol. För mig är det godkänt om jag får spela. Då vet jag att jag har gjort något bra. Jag ska bli bedömd efter vad jag presterar, inget annat.

Är du nöjd vad du fått ut av din karriär hittills? Du börjar bli gammal och rutinerad…

– … jo, jag vet. När mitt namn kommer upp tror folk att jag är 35. Man glömmer bort att jag var 17 när jag flyttade. Nu är jag nyss fyllda 26. Det är ingen ålder. Jag är väldigt nöjd med vad jag har presterat. Åren det inte gick så bra lärde jag mig att stå på egna ben och hantera vissa svåra situationer.

Du har lärt dig stå på egna ben… men nu bor du hos mamma och pappa igen.

– Så är det. Jag åkte i väg när jag var 17, nu är det dags att bli behandlad som när man var 17 igen (skratt).

– Men jag trivs med det. Mina föräldrar förtjänar den här tiden. De gick igenom en tuff period när deras son flyttade 17 år gammal. Ingen mamma vill att hennes son ska flytta då. Men Manchester United var en chans jag inte kunde missa.

Är det du som sköter snacket i AIK:s omklädningsrum?

– Jag försöker korta ner mina meningar där också. Men det är sådan jag är. Jag gillar att prata, speciellt om fotboll.

Vad gör du när du inte spelar och pratar fotboll?

– Under försäsongen är det inte mycket tid till annat. Man träffar familjen och umgås med vänner. Det är fördelen med att vara hemma i Sverige, man kan lägga fotbollen lite vid sidan och prata om annat också. Men jag kollar mycket fotboll på tv. Franska ligan på Viasat, The Championship (engelska andraligan)… Jag tycker fotboll är kul, en fantastisk idrott.

Ibland tänker jag: ”vad skulle vi göra utan fotboll? Vem skulle vi kritisera då?”.

När skaffar du familj?

– Inte än. Jag är nyss fyllda 26. När man ger sig in i det måste man ha en väldigt säker mark att stå på. Det är enda sättet att det

blir fair mot den person man har barn med.

Där är du inte ännu?

– Tyvärr. Jag är fortfarande 17, säger Bojan med ett stort skratt.

Dagen efter intervjun skickar han ett SMS: ”Mr Laul. Gör mej en tjänst o skriv en normal artikel utan att vinkla den till något negativt som vanligt…”.

Mitt svar: ”Det går väl inte att vinkla dig negativt?”.

3 snabba

Vem är allsvenskans bästa mittfältare?

Jag gillar Stefan Ishizaki, riktigt fin mittfältare. Kan spela både på kanten och centralt. Bra spelförståelse.

Vilken är årets bästa värvning?

Det måste vara Rami Shaaban med tanke på hans meritlista och status. Det betyder att Hammarbys backlinje får stabilitet och känner sig tryggare.

Var hamnar AIK?

I toppen. Sitter man i vårt omklädningsrum måste man sikta på det.

Hur går det för Djurgården?

Jag uttalar mig inte om Hammarby eller Djurgården. Om vi presterar behöver vi inte bry oss om de andra Stockholmslagen.

Landslaget?

Jag har fortfarande drömmen att dra på mig A-landslagströjan, det har nog alla på den här nivån, innerst inne.

Analysen

➕➕➕

Det finns en bild av Bojan Djordic som en kaxig och stöddig person. Den är delvis sann, men vad som inte alltid framkommer mellan raderna är att Bojan är en charmig ung man med självdistans, humor och huvudet på skaft.

Han inleder och avslutar mötet med något som kan jämföras med en high five. Vi pratade i 23 minuter och orden sprutade ur munnen på honom, men det är sällan klyschor utan Bojan har något att säga, och det tycker jag att han gör i den här intervjun.