Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

”Jag har lite ont i pannan, det är allt”

Publicerad 2012-04-29

Frida Wallberg dagen efter: ”Jag har inte ont i benen, inte mage, inte armar...”

MÖRBULTAD  Frida Wallbergs ansikte är blåslaget efter den tio ronder långa segermatchen mot Amanda Serrano i fredags kväll. ”Det sjuka är att kroppsmässigt har jag inte ont någonstans. Jag har lite ont i pannan, det är det enda”, säger Wallberg till Sportbladet.Foto

Boxaren Frida Wallberg tar stryk och ger stryk.

Hon vaknade i går som en blågul världsmästare.

Bokstavligt talat.

Men hon biter ihop.

– Jag har lite ont i pannan, det är allt.

På bordet står tårta och familjen är inbjuden.

Men födelsedagsbarnet har ett ansikte fullt av blåmärken och tar sig ibland för den svullna pannan när hon skrattar för mycket.

Det är dagen efter.

Dagen efter att hon tagit sin andra WBC-världsmästartitel i superfjädervikt.

– Det sjuka är att kroppsmässigt har jag inte ont någonstans. Inte i benen, inte mage, armar... Jag känner ingenting. Jag har lite ont i pannan, det är det enda, säger Frida Wallberg till Sportbladet.

Hon är förmodligen en av de hårdaste idrottarna vi har i Sverige.

Hennes vapen är händerna. Och den högra bröt hon ungefär sju veckor innan finalen i fredags.

Men hon hämtade sig mirakulöst.

– Det skulle ta sex och en halv vecka. Jag gick i gips, men det gick väldigt fort. Jag satt med en boll varje dag, morgon och kväll, säger hon och gör en klämrörelse med handen.

– Tre veckor innan match började jag kunna slå lätt. Löst. Jag hade missat en hel månad i högern. Det satt mentalt. ”Kommer jag fixa matchen? Ska vi tacka nej?”.

”Jag kan explodera”

Har du alltid varit så tuff?

– Jag är ganska mentalt stark. Jag är världens lugnaste utanför. Jag kan explodera och bli arg, verkligen. Men när det handlar om att vinna är jag bestämd och vet vad jag vill.

Det är ofrånkomligt. Hon får alltid höra det – Frida Wallberg, på dagen 29, från lilla Dahlamon Hemingstorp utanför Åtvidaberg, boxas som en kille.

– Jag var alltid med grabbar när jag var liten. Konstant. Vi åkte cross och fyrhjuling. Så har det varit genom hela livet.

När sa de första gången att du boxas som en kille?

– Tidigt. Att jag hade lite killstil. Jag har tränat med killar sedan starten. Det är kanske därifrån stilen kommer.

Känns det okej att ha den stämpeln?

– Ja, jag tycker det är bättre. Det är sjystare att ha en killstil än tjejstil och flaxa med armarna överallt.

Tidigare sparrade hon ofta med killar.

Tror de att de kan boxas bara för att du är tjej?

– Nu när man kommit upp sig lite vill de hävda sig. Jag har aldrig spräckt något, men så fort jag sparrat med en kille har mitt öra eller näsan gått åt helvete. Killar som vägt 80-90 kilo mot en tjej som väger 60 kilo... Många klarar inte av det där riktigt. Det står mycket folk omkring och de får smällar. Men de är ju starkare, så är det bara.

”Jag var lite störig, kanske”

Hon var kanske inte det man kallar traditionellt tjejig, som liten. Frida var lite av Dahlamon Hemingstorps egen Emil i Lönneberga.

– Jag hittade på mycket grejer. Det kunde vara vad som helst. Om grannen satt på gräsklipparen kunde jag samla gräs i en hink och hälla det över hans huvud. Så han ramlade av och gräsklipparen åkte i väg, sen sprang han och jagade mig för han blev så förbannad.

Men det var den förbannade grannen som fick in henne i boxningsringen.

– Jag lekte mycket med hans son och vi hittade på mycket busiga grejer. Smågrejer. Sonen boxades och en dag sa grannen ”Nej, Frida. Nu får du hänga med. Jag orkar inte med dig”.

Var du störig?

– Haha, ja lite kanske. Men sedan rullade det på, jag tyckte det var skitroligt med boxning.

Tjejigt eller grabbigt. I slutändan spelar det kanske mindre roll.

Efter tio ronder mot Amanda Serrano i fredags kväll försvarade Frida Wallberg sin WBC-världsmästartitel oavsett stil i ringen.

Men om hon är grabbig i ringen fick hon i alla fall fira födelsedagen som en tjej.

– Ja, i kväll blir det bara en tjejkväll.

FRIDAS FIRANDE & ÅTERHÄMTNING

Så här ser firandet och vägen tillbaka ut:

Fredag: Presskonferens efter matchen och lite champagne med tränare, vänner, kollegor och konkurrenter.

Lördag: Upp tidigt trots en sen natt för event i Motala. Sedan tårta med familjen utanför Åtvidaberg och firande med tjejerna i Linköping på kvällen.

Söndag: Åker till dottern i Göteborg.

Veckan efter: Ledigt och tid för kroppen att återhämta sig och komma tillbaka helt. ”Men jag kommer inte klara att sitta still en hel vecka. Jag måste röra på mig”, säger Wallberg.

Sedan sätter träningen i gång som vanligt. 4-5 timmar om dagen står på schemat. Datum för nästa match är ännu inte satt.

Följ ämnen i artikeln