Northland vann efter skräckresan
Publicerad 2014-11-30
Northlands tränare Jens Tillman trodde han skulle dö tillsammans med sitt lag på vägen till dagens match mot Visby.
Men väl på plats så vann de regerande svenska mästarna med 88-66.
– Lite koncentrationssårigheter var det, säger han till Sportbladet.
Det var när flygplanet med de svenska dammästarna i basket var på väg att flyga in mot Visby som dramatiken utspelade sig. Som NSD.se skrev först så lade flygplanets ena propeller av och paniken i kabinen spred sig snabbt.
– Helt sjukt. Direkt vid inflygningen började det helt plötsligt låta så in i helvete. Skitskumt. Sedan började det skaka som fan och så blev det galen turbulens. De sa något om att det var lite problem med en propeller, men att det var bäst att jag låter kaptenen säga något. Sedan blev helt det helt tyst. Flygvärdinnan såg helt skärrad ut. Hon ingav inte lugn direkt, tvärtom, säger Jens Tillman och berättar vidare:
”Motorn dog helt”
– Då blev det helt tyst i flyget, en panikartad tystnad. De sa aldrig något och så började skaka ännu värre. Till slut såg vi att ena motorn dog helt och då blev det lite svajigt. Landningen blev väl inte helt perfekt om man säger så.
Norhtlandtränaren trodde inte han skulle överleva:
– Jag trodde att jag skulle dö. Det är ju den känslan som infinner sig. Att aja, jag fick några hyfsade år i alla fall.
Spelade ändå
Laget bestämde sig trots allt för att spela och favoriterna klarade av att göra jobbet trots allt. Visby besegrades med 88-66 efter en lite trevande start.
– De var helt okej. Det var inte riktigt sådär..., man kunde se att det var lite glansiga ögon och inte fullt fokus. Det har man inte alltid, men de gjorde de ändå bra, säger Tillman efter matchen.
De var påverkade?
– Ja, lite koncentrationssårigheter var det. Men det ska tilläggas att Visby gjorde det bra. Bra gameplan. De skapade själva bra avslut och utnyttjade att vi var lite mindre. Men vi tryckte igång det lite sen och då orkade de inte.
Flyger hem igen
Nu väntar ännu en flygresa hem igen.
– Vi sitter på flygplatsen och jag tror att det är lugnt. Det verkar som att alla åker med om ingen ändrar sig. Det kan ju komma lite när som helst, om en timme, om ett dygn eller om en vecka. Men då får vi lösa det.
Kommer ni bearbeta det som hänt mer?
– Vi kommer hålla lite koll. Men jag tror inte man kan tvinga på dem någon terapi