”Det är nog många som räknat ut mig...”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-22
Jörgen Persson klar för semifinal – här talar han ut om bragden, Waldner och hur han ska nå final
PEKING. 42 år gammal har han chansen att ta sin första OS-medalj.
Men då måste Jörgen Persson besegra kinesiske världsettan Wang Hao.
Här berättar vårt OS-hopp om allt från att ha stått i skuggan av J-O Waldner till hur den kinesiska muren ska krossas.
Efter bragdmatchen mot fjärdeseedade Vladimir Samsonov i åttondelsfinalen hade Jörgen Persson inga större bekymmer att avfärda kroaten Zoran Primorac, 39, med 4–1 i set (7–11, 11–6, 11–8, 14–12, 11–9).
– Jag fick inte riktigt press på honom för han är väldigt bra när han får tid på sig. Men sedan rörde jag mig bättre, säger Jörgen Persson direkt efter matchen.
Presskonferensen blir sedan lång och givande, med den pratglada och jordnära hallänningen.
Här berättar Persson om...
. ..hur han ska besegra världsettan Wang Hao och övriga kineser:
– Det kan jag ju inte säga nu. Det kan finnas agenter här... Nädå, det gäller att vara aggressiv, man måste gå för det och inte lita på att han missar.
– En kinesisk världsetta på hemmaplan i ett OS – svårare uppgift kan man inte ha. Men vi har ganska bra kartläggning på honom.
– Naturligtvis hoppas jag att Wang Hao känner att han har press på sig. Han har ju övertygat hittills, men jag hoppas att han är tagen av stundens allvar.
– Det jag försöker intala mig är att den ende av dem som har vunnit något stort är Wang Liqin, som har tre VM-titlar. Wang Hao fick stryk i Aten-OS och Ma Lin har ju torskat tre VM-finaler. Jag har vunnit stora grej, förutom OS. Det är det jag försöker pusha mig själv med, att den jag möter inte har vunnit någon sån stor titel. De har säkert räknat ut mig och det är väl min fördel.
. ..det ett år långa uppehållet 2006, då han bodde i Qatar:
– Det var ett skönt år. Efter Shanghai-VM var jag oerhört trött på allt. Samtidigt jobbade jag med pingisen, så jag fick ett annat perspektiv.
– Jag kom hit till Kina första gången 1981, som 15-åring, och tränade sex dagar i veckan i en månad. 2006 var jag här i januari med Stellan Bengtsson och mina Qatar-spelare, ett likadant läger som jag var på 1981. Då såg jag 25 tioåringar som körde så in i Norden. Det är för härligt med den hungern, hur dom brinner för det. Jag sa det till Stellan, att hade man varit 20 år yngre hade man velat vara här och träna. Det var väl där jag fick känslan ”fan, jag ska nog prova igen”.
– Ända sedan jag började spela igen har målet varit att komma i form till OS. Jag har slagit mycket underifrån, det är ingen som har räknat med mig här.
– Det är nog många som har räknat ut en. Och tittar man på resultaten de senaste åren, så har jag ut inte övertygat. Jag hade ett års paus och då tar de lite tid att komma tillbaka.
. ..vem som är den bäste kinesen han har mött:
– Jag har varken slagit Wang Liqin eller Wang Hao, så då får jag väl säga dom två.
...chansen i semin:
– Den är liten, men den finns där. Jag fick ju möta Wang Hao i maj, i Kina Open. Jag vann första set och hade jämna set hela vägen, även om jag förlorade.
– Jag känner att Europa står bakom mig. Vi har ju tränat ihop hela juli. Det är viktigt att vi i Europa tror att kineserna går att slå.
. ..ålderssnacket:
– Jag tänker inte så mycket på ålder. Jag tränar nästan lika mycket som de yngre, men vettigare. Tar man generationen där jag är med så ha vi ett enormt kunnande. För att hänga med på den här nivån måste man utveckla sitt spel.
– Så länge man vinner är man aldrig sliten. Efter i morgon kommer jag nog att vara det, men just nu finns det mycket kraft. I hagen känns det som att jag kan ta alla bollar, ingen boll känns omöjlig.
– Jag är lite förvånad att det har gått så bra, att jag har lyckats komma till den nivå som jag ville vara på. Jag har tränat bra hela sommaren och varit skadefri. I träningsturneringen i Düsseldorf inför OS kändes det att spelet fanns där.
När hade du den känslan senast?
– 1976... Nädå, inte riktigt. Men det är länge sedan.
...skillnaden Jörgen Persson nu och Jörgen Persson i OS-debuten 1988:
– Jag är en mycket mer komplett spelare i dag. ”Ekan” (förbundskaptenen Erik Lindh), som såg mig 1988, säger att jag är snabbare. Spelet, själva bolltempot, går mycket snabbare i dag.
– Vi har bytt boll, den är större än innan, och så har vi bytt räknesätt, vilket också har haft betydelse.
– De säger att alla ändringar har gynnat mig, men så har inte jag upplevt det. Det har ju visat sig, fram tills i dag, att ändringarna inte har varit så bra för mig.
. ..förbundskaptenen Erik Lindhs betydelse:
– ”Ekan”?. Han betyder rutin och sedan känner han mig väldigt väl eftersom vi har varit så många år ihop i landslaget. Vi pratar samma språk och kan ha en bra dialog under matchen. Han är viktig.
...uppladdningen inför semifinalen:
– Jag ska äta något gott. Sedan blir det massage och frågesport. Vi har en musikfrågesport som vi har väntat med länge, men i dag har vi tid över.
– Vi har även sett en hel del Nilecity, med Percy och grabbarna.
På frågan om favoritscener nämner Jörgen Persson Robert Gustafssons karaktär ”Sudden”.
– Frank Niedermayer... Den är favoriten och har gått varm.
...känslan inför semifinalen:
– Det är alltid lite speciellt när man kommer in i hallen. Det kittlar lite, men det är bara bra. Första matchen i turneringen ville jag bara få överstökad, men nu känns det bra.
– Skulle jag torska semifinalen väntar bronsmatch och har man en gång fått stryk är det tufft att ladda om. Man är förmatch till finalen. Det kände jag var tufft i Sydney.
. ..känslan av att alltid ha stått i skuggan av J-O Waldner:
– Jag har levt i skuggan hela tiden, så jag har inte tänkt så mycket på det. Jag har gjort bra resultat, men han har gjort ännu bättre. Det har man känt, att det är han som har varit den store. Jag har stått i skuggan av honom. Men jag märker ju nu när jag har tagit mig fram hit att det är fler journalister än vanligt.
Har J-O hört av sig?
– J-O har hört av sig till ”Ekan”.
Vad sa han?
– Han var nog lite imponerad. Det är schysst, alltså.
J-O har ett eget kinesiskt namn. Har du något?
– Nej. Han är väl det evigt unga trädet. Jag kanske får något nu, men ”evigt unga”...nja.
Säger Jörgen Persson och skrattar.