Prinsessan på stjärten

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-03-21

Föll i finalen – tog guld ändå: Kunde inte tänka – mitt hjärta stannade

GÖTEBORG. Det var ett fall man sällan ser i konståkning.

Det var en upphämtning av världsklass.

– Jag är väldigt glad, ett bra minne, säger japanska Mao Asada, 17, efter sitt dramatiska VM-guld,

Mao Asada kunde knappt tro sina ögon när hennes guld­resultat kom upp på tavlan. Hon tog förstaplatsen med ­ 1 poäng före italienskan Carolina Kostner.

Japanska Mao Asada, bara 17 år, kom till Göteborg med drömmen om sitt första VM-guld, hon vann silver ifjol.

Det höll på att sluta i en mardröm.

I sitt första hopp, svåra trippel axel som bara två tjejer i hela startfältet hade med i programmet, satsade Mao Asada hårt, men precis i avstampet slant hon och föll platt.

– Jag blev överraskad över fallet, såg rinken komma mot mig. När jag föll kunde jag inte tänka på något, mitt hjärta stannade. Sen tänkte jag att det kommer inte att gå bra, berättar Mao Asada.

Det gick utmärkt.

Laddat på egen hand

Mao från Nagoya, som gjort sig av med sin tränare inför VM och laddat på egen hand, kom tillbaka. Med bland annat två trippel-trippel-kombinationer räddade hon viktiga poäng.

När Mao satte sig i kiss and cry-hörnan och väntade på sina poäng stod den ledande italienskan Carolina Kostner i den mixade zonen och kommenterade sitt fria åk för alla journalister.

– Jag är lite arg på några av mina landningar, säger hon.

På tv-skärmen bredvid Kostner syns bilder på Mao Asada.

De små plirande ögonen blir plötsligt stora, leendet brett. Poängen räcker, hon vinner guldet med knappt en poäng.

Carolina Kostner biter ihop och håller tillbaka tårarna när beskedet kommer.

– Sådan är sporten, sånt är livet, får hon fram.

Det blev en kamp in på mållinjen, en match i publikens smak och det allra bästa fria programmet bjöd Sydkoreanskan Yu-Na Kim på. Yu-Na som precis kommit tillbaka från en skada.

Men det japanska undret, VM-guld till Miki Ando ifjol, levde vidare.

”Ingen hemlighet”

Urvalet i Japan är mycket stort och alla åkare tränar på is året om.

De har flera mycket skickliga åkare som har teknik för just trippelhoppen.

– Jag började träna på min trippel axel när jag var tolv. Men det finns ingen hemlighet mer än att vi tränar hårt. Och så är vi många som konkurrerar och inspirerar varandra, säger hon.