Wegerup: Fotbollen ger livet glöd i Neapel – det får AIK uppleva i kväll

Jennifer Wegerup

NEAPEL Att se Cavani spela kvadraten ­under Vesuvius skugga.

Ett helt okej sätt att tillbringa en eftermiddag.

Och även ett bra sätt för att bli påmind om vad det är som väntar AIK i kväll.

Visst, Napolis största stjärna lär inte ­finnas med i startelvan i kväll.

Den italienska storklubben kommer att starta med många reserver. Cavani, Hamsik och Pandev vilar med stor sannolikhet.

Men omständigheterna inför matcherna förblir ändå de klassiska, David mot Goliat, de små kämparna från fotbollsvärldens frusna utkant mot en storklubb med traditioner, spelarmaterial och pengar på en helt annan nivå.

För AIK – och svensk fotboll – är Europa League något stort och viktigt. För Napoli är det en besvikelse efter fjolårssäsongens Champions League-äventyr.

För ett år sedan var jag i Neapel för att se Napoli–Bayern München.

Solnas stolthet i all ära, men det var lite mer förhandsdrag och rådde en helt annan typ av förväntan inför den matchen.

Den enda typ av förväntningar som finns inför Napoli–AIK är att hemmalaget ska vinna.

Eller, låt mig omformulera mig: det är ett krav. Allt annat än en seger för Napoli i kväll är förstås underkänt och fiasko och allt vad ni vill, av svarta rubrikord.

Pratade sig varm om motståndet

Ändå är det här ingen match Napoli tar lätt på.

I Neapel tar ingen någonsin lätt på något som gäller fotboll.

Det påminde den fullsatta presskonferenssalen i Napolis ljusblå högkvarter i går om.

Napolis spelare tränade under pinjeträden, med Vesuvius vackert hotfulla profil som fondtapet och stämningen var avslappnad, men inte lättjefull.

Samma känsla som rådde i pressalen.

Jag frågade Walter Mazzarri om hans känslor inför matchen och han lät uppriktig när han pratade om hur allvarligt han tar på mötet.

”AIK är Sveriges svar på Juventus”, svarade Napoli-tränaren utan att tveka.

Kanske ville han vara artig. Men han pratade sedan länge om AIK:s framgångar i ligan, om det vunna derbyt och om de ”supersnabba anfallarna som vi måste se upp med”.

Mazzarri avslöjade också, med glimten i ögat men ändå med allvar bakom, att han hämtat information från AIK-profilen, Kurt Hamrin.

”En av de största svenska spelarna här i Italien genom tiderna. Jag såg en tv-intervju nyligen med honom, om AIK. Jag litar på det han säger, han har väl koll om någon…”.

Ruttet – som mycket av stan

I går kväll, efter pastan och fisken, serverades Napolis spelare som dessert film-­material med AIK:s matcher, för att få full koll, de med.

Allt medan AIK körde en sen träning på San Paolo, den falnande skönheten som aldrig upphör att tjusa och flirta, under alla rynkor av sprucken cement och rämnande läktare.

”Det är stort att vara här, det är de här matcherna man vill spela”, sade Daniel Majstorovic, och han vet, han om någon.

Andreas Alm pratade också om stor­heten i att spela på San Paolo, mot Napoli, men lade också till, och det kändes skönt:

”Men vi är inte här för att njuta eller för att skaffa erfarenhet. Vi är här för att för­söka vinna”.

Så gick man ut i den dunkelblå skymningen och körde sin träning på arenans i sista stund nylagda gräs, ditforslat på en karavan av lastbilar från Brescia.

Det gamla gräset var ruttet och dåligt, som så mycket i Neapel. Staden som ­ändå, likt sitt lag, aldrig upphör att locka och tjusa och förföra.

Utanför arenan hängde Napoli-fans på vespor och murar för att se AIK:s spelare. Här är inget lag för litet, ingen match för obetydlig.

Sent i går kväll åt jag middag på ­Napolis stamställe A’ Fenestrella och alla ville prata AIK, diskutera matchen, uppställningen, Sverige, hur jag tror att Lavezzi trivs med Zlatan i Paris.

Det är en kliché men samtidigt en sanning, att i Neapel är fotbollen det som ger livet glöd och mening.

I kväll, oavsett hur det går, kommer AIK:s spelare och tillresta fans – omskrivna i Italien dessa dagar som ”Sveriges mest passionerade” – att få uppleva den känslan på plats.