Nu tar vi kål – på sommarens myter

Minns du när föräldrarna inte lät dig bada direkt efter maten för att du kunde få kramp?

Har du koll på vad som är sant och falskt?

”Tändvätska förstör smaken på maten” - falskt

Myten om tändvätska som en smak man måste räkna med kommer sig av att folk har för bråttom att grilla. Eminenta Grillguide.se skriver: ”Många väntar -inte tillräckligt länge innan man börjar grilla och använder man då tändvätska så är det ingen höjdare”. ”Ingen höjdare” är lika med bismak och frän doft. Om man däremot väntar med att grilla tills glödbädden är grå, då har tändvätskan brunnit upp och försvunnit, och ger därmed ingen bismak.

En nackdel med tändvätskan är dock att den inte är någon höjdare för miljön. En liter tändvätska ger ett så kallat nettoöverskott på drygt tre kilo koldioxid.

”TBE drabbar bara människor” - falskt

Hundägare i fästing-områden får plocka massor med fästingar från sina -hundar och andra husdjur. Och precis som matte och husse kan de smittas av den fästingburna hjärnhinneinflammationen TBE.

Martin Pfeffer, professor i veterinärmedicin vid Universitetet i Leipzig, hittade samma symptom hos 57 TBE-sjuka hundar som hos människor: hög feber, förändrad medvetenhet och beteendestörningar, ökad smärtkänslighet, förlamningar i benen, hängande huvud, ansiktsförlamningar, epileptiska anfall och andra typiska mänskliga symptom.

Och precis som för människor tog det lång tid för de smittade hundarna att hämta sig efter sjukdomen.

Hundar vaccineras med samma vaccin som används på människor. Barndoser räcker.

”Det går visst att spå vädret” - falskt

Det finns många som försöker tolka framtiden genom olika samband i naturen. Det finns en allmänt spridd tro på att många djur ”känner på sig” annalkande oväder eller andra faror.

  Vissa har även förhoppningar om att kunna tolka framtida händelser ur mönster i kaffesump, spelkort, stickor, fiskmagar, kristallkulor och annat.

   Denna tro bygger på förhoppningar, inte på fakta. Man kan gissa sig till väder, börsens utveckling och valresultat genom att spilla kaffe. Men resultatet blir inte bättre än om man singlar slant.

”Väderprognoserna är oftast felaktiga” - falskt

  Människan har alltid varit beroende av vädret och har länge försökt tyda tecken i naturen för att förutsäga det. I början av 1900-talet gjordes mer systematiserade försök att med hjälp av fysik och matematik. Det gick inget vidare i början. Men genom nya observationsnätverk och allt större beräkningskapacitet tog prognosverksamheten fart efter andra världskriget. Väderprognoserna är i dag avsevärt mycket bättre än de var för bara några decennier sedan. Även om man inte kan säga exakt när regnet kommer nästa vecka så kan meteorologer förutspå lågtryck, fronter och nederbördsområden en till två veckor. Prognoserna stämmer faktiskt bra.

”Människan har bidragit till klimatförändring” - sant

 Debatten gick för ett par år sedan hög i medierna rörande om människan verkligen kunde beskyllas för att ha påverkat klimatet. Ett årtionde tidigare handlade det i stället om huruvida klimatet verkligen förändrades. Samma diskussioner försiggick mellan forskare, men det var ytterligare några tiotals år tidigare.

Numera har de flesta, men inte alla, accepterat tanken på att klimatet förändras både till följd av naturliga orsaker och till följd av vad vi människor gjort och gör. Mätningar och oberoende observationer visar dessutom att miljöpåverkan spänner över många andra områden som försurning av haven och utrotning av växt- och djurarter.

”Det är alltid bättre väder vid kusten” - sant

  Hur många gånger har man inte hört att sommarvädret alltid är bättre vid kusten än långt inne över land? Mer sol, mindre moln och framför allt nästan aldrig regn.

Och det stämmer.

Så här ligger det till: Solen värmer både mark och vatten. Men vattnet blandas om och värms därför upp långsammare medan marken snabbt värms upp och värmer luften. Varmluften stiger över land och bildar efterhand moln. Det är inte ovanligt att det kommer regn ur dem framåt eftermiddagen. Men vid kusten och ett par kilometer in har man däremot sjöbris och solsken. Så sommartid stämmer det att vädret är bättre vid kusten.

Om hösten är det däremot precis tvärtom.

”Vädret var bättre förr” - falskt

 Alla minns vi hur somrarna var varma, badvattnet ljummet, vintrarna klara och snön meterdjup. Våren brukade vara ljusgrön och hösten färgglad. Det regnade ibland, men oftast på natten så man slapp bli besvärad av det. Men nu har något hänt. Eller?

Trots klimatförändringar så ligger den stora skillnaden när vi försöker jämföra vädret förr ur minnet, i att vi inte minns hur det egentligen var.

Vädret var inte bättre förr. Inte heller var det sämre. Men minnet blir sämre med åren.

”Gotland torde tillhöra de mest solsäkra platserna” - falskt

 Solen lyser i Karlstad, men inte alltid. Området kring (och över) Vänern har -relativt många soltimmar.

SMHI mäter något som kallas ”normalvärdet” och för Karlstad är det 1801 timmar per år. Det är mycket, men ändå en bra bit kvar till andra orter. Här kan exempelvis nämnas Visby, som når upp till 1882 soltimmar per år. Visby placerar sig ofta i topp på listan över -orterna med mest flest soltimmar under sommarmånaderna. Överlag så torde Gotland tillhöra ett av de mest solsäkra platserna i Sverige.

”Blixten slår aldrig ner på samma ställe två gånger” - falskt

Sannolikheten för att du skall vinna högsta vinsten på Lotto är liten. Sannolikheten för att bli träffad av blixten är ännu mindre. Sannolikheten för att du skall få högsta vinsten på Lotto två gånger är i det närmaste obefintlig. Då kan man tänka- sig att risken för att bli träffad av blixten två gånger, eller att den skulle slå ner på samma ställe två gånger, skulle vara obefintlig. Men så är det inte. Lotto handlar som slump. Men blixten slår gärna ner på samma ställe igen. Tillexempel i master, träd, hus och berg som sticker ut i förhållande till sin omgivning.

Blixten slår ofta ner på samma ställe.

”Låt myggen suga klart så kliar det inte” - falskt

Det är ämnen i myggans saliv som orsakar klådan.

– Myggan sprutar in saliv för att underlätta sticket. Det är den som gör att det kliar, säger Jan Lundström, myggforskare på Uppsala universitet.

Enligt en vitt spridd uppfattning drar myggan i sig all irriterande saliv igen – om den får suga färdigt. Men den teorin ger experten inte mycket för.

– Nej, det stämmer inte, helt enkelt, säger Jan Lundström.

– Myggan sprutar in rätt mycket saliv och det blir alltid en hel del kvar i huden. Så det spelar ingen roll om den får suga klart eller inte. Det kliar ändå.

”Grillgaffeln är bäst för att vända köttet” - falskt

Nej, nej och nej. Grill-gaffeln är inget perfekt verktyg.

Varför? Jo, när du sticker gaffeln i köttstycket punkterar du förutom stekytan som håller köttsaft på plats där den ska vara, alltså inne i köttbiten en massa fibrer inne i köttet som också innehåller köttsaft.

Ett ynka gaffelstick, eller om du behöver köra in en termometer, är ingen katastrof. Som grillmästare Jonas Borssén uttrycker det: ”Så länge som du inte beter dig som Norman Bates i ’Psycho’ är det okej med grillgaffel”.

Men varför inte vara varsam hela vägen? En rejäl stekspade, kökspincett eller annat tångliknande verktyg är oändligt mycket bättre.

”Badar man direkt efter maten får man kramp” - falskt

Badkrampen är en seglivad missuppfattning från förförra århundradet som svenska tidningar försökt ta död på i årtionden. Exakt vad den kommer ifrån är oklart men uppfattningen cementerades av Sturebadets grundare, läkaren och badförespråkaren Carl Curman.

I samband med att Malmtorgsbadet i Stockholm (där delar av Utrikesdepartementet håller till i dag) öppnade 1868 slog han fast tolv regler, där den första löd:

”Bada icke förr än en och en halv å två timmar efter måltid.” I dag vet vi att man inte får kramp i magen av att bada direkt efter maten, även om maten ökar blodgenomströmningen i magen. Däremot kan syrebrist leda till krampliknande reflex i andningsmuskulaturen. Men det kan ske även om man inte ätit på hela dagen.